Klassikerutmaning: In a German Pension

Här smäller vi flugor så det stänker om det! Jag vet inte riktigt hur jag ska få plats med alla bilder i det här inlägget ... Nu är det klassikerutmaning och världsutmaning (Oceanien, se: min boklista för utmaningen) som kombineras i Katherine Mansfields novellsamling In a German Pension (1911), inspirerad av författarens egen kurvistelse i Tyskland. Lite som A Room with a View (fast dessvärre utan någon George). Hon skickades dit av mamman för att lära sig att uppföra sig ungefär, efter utomäktenskapliga och lesbiska affärer. Oklart om det gjorde någon nytta ...

I tretton noveller, en del roliga (Germans at Meat, om tyska matvanor), andra sorgliga (The Child-Who-Was-Tired, om den stackars utarbetade tjänsteflickan), får den tyska medelklassen sina fiskar varma, Mansfield skriver om ganska absurda karaktärer som grälar, gnäller, flirtar, friluftsbadar och promenerar.

Även om Katherine Mansfield inte ens var född när Victoria Benedictsson debuterade 1884 vill jag ändå jämföra In a German Pension med Från Skåne, som jag läste tidigare i just klassikerutmaningen. Båda realistiska, båda författarna debuterade med just dessa novellsamlingar och skulle komma att utvecklas mycket innan de gick bort alldeles för tidigt.

Mer Mansfield: Den nya Isabel och Miss Brill und andere Erzählungen.

Anna har också läst In a German Pension.

Världsutmaningen: bok 2/6

Läsutmaningar - status

Efter mitt läsmaraton i mars har det rullat på ganska bra, lästempot har skruvats upp precis som jag hoppades, men ett par läsutmaningar är aldrig fel.

Världsutmaningen har just dragit i gång hos Feministbiblioteket, se hela listan på böckerna jag tänker läsa under två eller tre månader. Utmaningen pågår dock till den 25 september. Den första boken är avklarad, nämligen Die Häuser der anderen - Silke Scheuermann, som också fick vara med i mitt "gamla vanliga" tyska läsprojekt, en bok på tyska i månaden. Man får inte vara dum!

Och så klassikerutmaningen som pågår fram till den sista april, läser just nu In a German Pension - Katherine Mansfield. Innan dess har det blivit Värdinnan, Pennskaftet och Från Skåne. Det är kul med klassiker!

Miniutmaningen Tre på tre gillade jag när jag förra året läste Nobelpristagare, jag vill göra det igen, efter jag har klarat av Världsutmaningen förmodligen. Listan på olästa Nobelpristagare är fortfarande lång. En av böckerna i denna utmaning vill jag gärna ska bli Ormboet - Francois Mauriac, som jag tävlar om hos Nobelprisprojektet.

9/10: Från Skåne

38 år var hon bara, Victoria Benedictsson, när hon bestämde sig för att ta sitt eget liv med en rakkniv på ett hotellrum i Köpenhamn. Innan dess hade hon levt ett turbulent liv med konstnärsdrömmar i unga år, drömmar som kvävdes av pappan, sedan ett äktenskap med en mer än dubbelt så gammal änkling med fem barn, en sjukdomsperiod och därefter en olycklig kärlekshistoria med den danske litteraturkritikern Georg Brandes. I Från Skåne ges inte mycket information om författaren, mer än att Victoria Benedictsson skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren och var en av Sveriges mest utpräglade litterära realister, men hon är ju inte ogooglebar.

Novellsamlingen Från Skåne är debutboken från 1884, genombrottet kom året efter med Pengar som har fått en plats i Feministbibliotekets kanon. Vissa av novellerna är väldigt korta, bara ett par sidor, små porträtt som ska bygga på det självupplevda. På flera ställen talar Victoria Benedictsson om just realism i litteraturen, det finns flera författare eller folk som läser romaner och funderar på detta. En man med författardrömmar får uppmaningen: studera [verkligheten] så noggrant in i dess minsta drag, som målaren studerar sitt ur naturen gripna ämne; nöj er ej förrän ni fått den med fotografisk trohet återgiven, och släpp ej till mer än en mycket liten dosis fantasi. Intressant att läsa detta, redan i debuten.

Har du läst Mary Swann - Carol Shields kan du säkert med mig dra paralleller med den här artikeln, Victoria i nytt sken, om Hennes döda kropp - Lisbeth Larsson, litteraturvetare. Bloggutmaningen när den är som bäst leder vidare in på nya spår, till nya spännande böcker!

Läsmaraton: bok 9/10

Läsmaraton dag 15

Jaha, Bokmoster, halvvägs i loppet, hur känns det?
Bra. Eller. Lite stressad kanske. Jag håller min plan, är inne på bok 5 och 6 nu, men ändå. Lite stressad. Kommer jag hinna i mål?

Höjdpunkter så här långt?
Det började mycket bra, med Jag ringer mina bröder, sedan följde två mellanböcker, men bok 4, Ru, var också fin.

Hur går dina tankar om resten av distansen?
Jag är glad att jag klarade av månadens tyska redan som bok 2, Grrrimm ... Jag vill försöka hinna med en klassiker också, för klassikerutmaningen, har inte riktigt bestämt titel än men har några att välja på. Och så Håkan förstås! Styckerskan från Lilla Burma! En påskekrim!

Vad ska du göra efter loppet?
Jag längtar efter tjockböcker! Vill läsa Bring up the Bodies - Hilary Mantel, Blonde - JCO ...

Tack för att du tog dig tid, Bokmoster, du är bäst!
Vet ...

I morgon går startskottet!

Ett läsmaraton för mig innebär att jag siktar på att läsa tio böcker i mars. Jag har varit snäll mot mig själv, inga tegelstenar, så nu ska jag väl klara hela distansen. Det blir två Håkan Nesser (för att avsluta Barbarottiserien), en klassiker av Victoria Benedictsson (så håller jag klassikerutmaningen i gång), en bok på tyska (så håller jag det tyska läsprojektet i gång) och lite annat som blivit liggande lite för länge.

Skulle det gå bra har jag en reservlista. Den kommer också användas om någon bok skulle visa sig vara så dålig att jag måste slänga den i väggen. Tack för hejarop och stöd längs vägen!

Klara. Färdiga. Gå!

Andra som ställer upp i månadens läsmaraton:

Paperback Lover - siktar på minst 6 titlar
*malin* - planerar att läsa 10 böcker

Klassikerutmaning: Pennskaftet

Nästa bok i klassikerutmaningen blev den feministiska klassikern Pennskaftet - Elin Wägner, där en grupp kvinnor i Stockholm förenas i kampen för kvinnlig rösträtt. Boken kom 1910 och var på sin tid en riktig pionjärroman med en modern syn på kvinnorollen, äktenskap och sex. "Pennskaftet" i bokens titel är smeknamnet på Barbro Magnus, en ung journalist på Frisinnade morgontidningen, hon försörjer sig själv och tar ingen skit. När hon träffar en man och blir kär är det för henne inte självklart att de ska gifta sig, se Det går an, som jag läste förra året.

Elin Wägner var också journalist när hon började engagera sig för kvinnlig rösträtt och hon blev senare invald i Svenska Akademien 1944. 1921 genomfördes den kvinnliga rösträtten i Sverige, men (kvinno)kampen mot sociala normer och strukturer är inte över för det. Det är något som blir extra tydligt när jag läser den över hundra år gamla Pennskaftet i svallvågorna efter "fisk-gate", då bloggaren Genusfotografen klädde av det danska fiskemagasinet (nu med rekonstruerat inlägg), det tyska #aufschrei på twitter, om sexism, och nu de senaste dagarna då fokus har legat på Uppdrag granskning om näthatet mot kvinnor. Jag förmodar, att en feminist ännu på hundra år inte behöver vara orolig för sysselsättning, säger en av kvinnorna i boken, jo, men visst.

Klassiker: Värdinnan

Den här boken utspelar sig på den tiden då man hyrde sig ett rum hos någon äldre dam/fattig änka. Man kanske hade en förmyndare som betalar ut en nypa pengar, ett farsarv, inte mycket men det räcker i alla fall till att hyra en liten skrubb någonstans. Man hankar sig fram med något vetenskapligt projekt och två år senare upptäcker man att man blivit en fullkomlig enstöring. Det är dags att gå ut och röra på sig igen. Precis så är det för Ordynov, huvudpersonen i kortromanen Värdinnan - Fjodor Dostojevskij, från 1847 och ett av författarens tidigaste verk.

När Ordynov ger sig ut i St Petersburg haglar intrycken över honom, till sist måste han ta en paus från allt och tar sin tillflykt till en kyrka. En gammal man och en ung, vacker kvinna med mjölkvit hy där fascinerar honom, efter gudstjänsten följer han efter dem men blir avvisad. Det är ganska tråkig läsning med lättrörda hjärtan som bultar eller fylls med krampaktig hänryckning, läppar som skälver etc. Ordynov lyckas i alla fall skaffa sig ett rum som inneboende hos det intressanta paret (Far och dotter? Herre och tjänare? Ett kärlekspar?).

Så klart blir han snart sjuk i hög feber med tillhörande suggestiva feberfantasier och får vård av den vackra kvinnan. Eller är det något han bara drömmer om, som en hallucination? Jag vet faktiskt inte, jag fattar inte den här boken och det är jag inte ensam om heller. Kritikerna har inte varit förtjusta, vare sig då eller nu, men Värdinnan ses som en föregångare till större verk, som Brott och straff och Bröderna Karamazov.

Klassiker i vår

Jag klagade tidigare lite på att jag inte riktigt tog tag i sommarens klassikerutmaning, men nu kan jag få en ny chans. Ingen bokblogg utan läsutmaningar ju! I Gedingates kölvatten drar Lyran i gång utmaningen på nytt, från och med nu och fram till sista april.

Vilka klassiker jag tänker läsa? Tja, jag kollar väl vad som finns tillgängligt som e-bok som vanligt!

Klassikersommar: skräcknoveller

Till sommarens klassikerutmaning har jag läst två snabba noveller i e-form, den första skriven av E (Edith) Nesbit (som jag f ö blev påmind om när jag läste The Secret of Happy Ever After), mest känd för sina barn- och ungdomsböcker. Jag vet inte hur klassisk den är, men den är gammal i alla fall, hm ... The Ebony Frame är en spökhistoria ganska rakt upp och ner om en mystisk ebenholtsram. Berättaren är en man som har ärvt ett hus och en del pengar av en släkting. Den vackra ramen fångar genast hans intresse och han funderar på om originalmålningen kan vara värd en slant. På vinden hittar han faktiskt två målningar som sägs ha tillhört ramen, två porträtt, där det ena föreställer en man som är en kopia av honom själv. Det andra är en ljuvlig kvinna som han genast förtrollas av och porträttet hamnar åter i ebenholtsramen över eldstaden. Spökerierna kan börja!

Och så min favorit som däremot är en riktig klassiker, The Yellow Wallpaper från 1892 av Charlotte Perkins Gilman. En novell med många bottnar där man kan läsa med feministiskt perspektiv, som kritik mot den tidens syn på mental hälsa och ohälsa eller helt enkelt som en kuslig spökhistoria. Eller varför inte allt på en gång. Läsa den ska man göra i alla fall, det är en oförglömlig novell. Texten består av dagboksanteckningar, där berättarjaget är en kvinna som av sin make läkaren ordinerats sängvila i vad som en gång var det gamla husets barnkammare, med trasiga tapeter, galler för fönstren och allt. Tapeten, den gula, gör redan från början ett starkt intryck. Det komplicerade mönstret fascinerar, det avskräcker och lockar på samma gång och det slingrar sig allt längre in i kvinnans tillvaro ...

Tematrio - Sommarens läsplaner

Vad planerar du att läsa i sommar, berätta om tre planer (för visst har du väl det?)! Ja, men visst har jag det!

1. Min klassikersommar fick en flygande start med Kallocain. I min iPad väntar både Dracula, Frankenstein och Franz Kafka, så det blir nog en intressant sommar.

2. I sommar passar också lite lättare läsning bra, högst upp i den högen ligger Salem Falls - Jodi Picoult som utspelar sig i New England samt The secret of Happy Ever After - Lucy Dillon där hjältinnan tar över en bokhandel.

3. Ett par böcker på tyska vill jag också hinna med, vilka det ska bli har jag just nu ingen aning om men det känns ganska bra det också.

Klassikersommar: Kallocain

I Kallocain får vi genom kemisten Leo Kalls dagbok se ett militäriskt samhälle, där invånarna kallar varandra "medsoldat" och måste ha särskilt tillstånd för att få vistas ovan jord. Man klär sig i gemensam uniform och när det är fest firar man genom att hålla tal och marschera i takt. Äktenskap existerar enbart för att avla barn, nya små soldater som uppfostras i särskilda barnvåningar och när de fyllt sju skickas iväg till barnläger för att lära sig krigsstrategi genom att leka och skjuta med små barnpistoler. Övervakningskameror i de enkelt inredda rummen och ett hembiträde, som byts ut varje vecka, hjälper Staten att hålla koll på familjerna.

Med hjälp av Kalls uppfinning, sanningsdrogen Kallocain, kan man till sist även övervaka människors tankar och innersta känslor. Under experimenten med försökspersonerna från Frivilliga offertjänsten kommer man en hemlig sekt på spåren, en sorts oorganiserad organisation som rapporteras bete sig mycket märkligt. När det vid fortsatta experiment visar sig att många egentligen vill leva i frihet, utan någon övervakning, måste en ny lag införas - lagen mot statsfientlig sinnesart. Medsoldaterna börjar ange varandra och till sist har man fått så många angivelser att nya medhjälpare måste utbildas. Till och med Kall börjar få sina tvivel. Vi kan ju inte ha två tredjedelar av befolkningen i straffarbete! utbrister han.

Jag får nästan svårt att andas när jag läser denna klaustrofobiska och mycket mörka samhällskildring. Den utspelar sig i en okänd framtid, på en okänd plats, men är starkt inspirerad av nazismens uppgång i Tyskland. Boye bodde under 1932-33 i Berlin (för att få psykoanalytisk behandling), men även utvecklingen i Sovjetunionen påverkade henne. Kallocain påminner om George Orwells 1984, eller kanske tvärtom eftersom den kom ut hela åtta år tidigare, 1940, ett år innan Karin Boye tog sitt liv. Jag tänker dock att det är lite ironiskt hur utvecklingen faktiskt blev. Inte behöver vi övervakas och avlyssnas, vi berättar så villigt om våra liv i olika sociala medier. Hur sanningsenliga vi är där är dock en annan fråga! Tips: e-boken finns att ladda ner utan kostnad på iTunes.

Andra som läst klassiker i maj.

Lyrans 100 klassiker

Jag vet på ett ungefär vilka böcker jag kommer att välja till sommarens klassikerutmaning (en eller två böcker från den klassiska tematrion. Och kanske någon Dickens.), men har du inte bestämt dig än rekommenderar jag en lista på hela 100 titlar, från Chinua Achebe (CHIN-wah a-CHEY-be) till Émile Zola.

Läsutmaningar - status

Strindbergsutmaningen - med beröm godkänt! Uppmaningen från ord och inga visor löd: läs fyra "(eller åtminstone absolut minst tre)" valfria Strindberg-titlar och det är redan avklarat, Giftas I-II, Inferno (även i serieform), En dåres försvarstal, del I, II och III, Ensam samt Ett halvt ark papper. Dessutom bloggen Ockulta dagboken.

Även om jag absolut kan tänka mig att läsa mer Strindberg läggs denna utmaning nu på is ett tag.

Dickens 2012 - hahaha!

Det tyska läsprojektet - det tuffar på. En bok i månaden har det blivit hittills, just nu Die Klavierspielerin - Elfriede Jelinek. Med allra största lexikonet till hands. Friskt vågat, hälften vunnet. Och det är väl ungefär vad jag förstår av den här boken, hälften ... Nej, men det är svårt!

Och så blir det en klassikersommar, Lyrans läsutmaning med minst två klassiker under perioden 1 maj till 31 augusti. Jag kommer att välja någon bok från den tidigare tematrion. Och kanske någon Dickens ...