Hösten på Brombergs

Kan det inte bli höst snart? Så mycket spännande som händer inom de närmaste månaderna, som t ex böcker från Brombergs bokförlag. Som t ex Dror Mishanis senaste thriller i september, Okänt hot, uppföljaren till Utsuddade spår (min recension) som jag tyckte var väldigt bra. Kriminalkommissarie Avraham Avraham får i uppdrag att utreda en hotfull situation när en sprängladdning hittas nära ett daghem i en förort till Tel Aviv. Detta följs några timmar senare av ett hot till polisen.

Han plågas av skuldkänslor från ett tidigare fall där ett barn var inblandat. Han är fast besluten att inte göra om samma misstag. Men hur gärna Avraham än vill gottgöra sitt misslyckande är det kanske inte möjligt, inte nu när han står inför något som är mer komplicerat, förrädiskt undflyende och avskyvärdare än vad han någonsin tidigare upplevt.

Från Israel till Sydamerika. I september kommer också Ljudet av sådant som faller, där Gabriel Vásquez konfronterar sitt hemland Colombias blodiga historia, enligt förlaget med ett särpräglat och egensinnigt språk.

I staden Bogotá läser juridikläraren Antonio Yammara en fascinerande artikel om en flodhäst som flytt från den beryktade knarkkungen Pablo Escobars zoo i Bogotá. Artikeln förflyttar Antonio tillbaka till tiden då ett våldsamt krig rasade mellan Escobars kartell och myndigheterna, och då Antonio bevittnade mordet på sin vän Ricardo Laverde på öppen gata. Den omskakande händelsen har förföljt honom sedan dess och med förnyad kraft konfronteras han med sina minnen.

Ett hopp till ännu en ny världsdel och förra årets Man Booker-vinnare, en bok jag är mycket spänd på att läsa, nämligen tegelstenen (ca 840 sidor ...) Himlakroppar - Eleanor Catton (oktober). Utspelar sig i Nya Zeeland 1866, dit Walter Moody kommer för att söka lyckan i Nya Zeelands guldgruvor.

Samma stormiga natt som han anländer stöter han på ett märkligt sällskap bestående av tolv män som har samlats för att i hemlighet diskutera en serie olösta brott. En rik man har spårlöst försvunnit, en prostituerad har försökt att ta sitt eget liv och en enorm förmögenhet att hittats hemma hos en alkoholiserad enstöring. Walter Moody dras snabbt in i ett äventyr som är lika komplext och gåtfullt som stjärnhimlen.

Hösten på Modernista

Förutom en snyggokatalog erbjuder Modernista förlag många intressanta godbitar till hösten. Och det är ju den årstiden vi alla längtar efter just nu, eller hur? (Svar: ja.)

Efter Onda flickor (min recension) känns Alex Marwoods nästa, Hyreshuset (augusti) som ett måste. Detta hus ligger i södra London och samtliga sex hyresgästerna har tydligen något skumt att dölja. Jag kommer direkt att tänka på Rottweilern - Ruth Rendell (min recension) och är Hyreshuset något i den stilen har vi en vinnare!

Collette är på flykt från sin före detta chef. Minderåriga Cher är på rymmen från ett barnhem. Thomas försöker bli vän med alla sina grannar; det tycks bara göra honom mer ensam. Hossein är en attraktiv men tillbakadragen iransk flykting. Och så Vesta, som finns där för alla och verkar känna till allt som pågår i huset. Eller åtminstone trodde hon själv det. En natt inträffar en fruktansvärd olycka som tvingar de sex att ingå i en allians. Men en av dem är en mördare. En person som är mycket skicklig på att dölja sitt tidsfördriv. Och som nu närmar sig sitt nästa offer.

Och så en klassiker, i augusti är det dags för Virginia Woolfs essäsamling Ett eget rum & andra essäer i Jane Lundblads översättning.

Ett eget rum [1929] kan läsas som en eller som sex olika essäer, berättad(e) ur ett intimt förstapersonsperspektiv. Faktisk historia blandas med berättelse och memoar. Men det allra mest revolutionerande med den var tilltalet: boken är skriven av en kvinna för kvinnor. Manliga läsare tvingas läsa med kvinnors ögon i en total invertering av den traditionella manliga blicken.

I'm afraid of no goths

Två amerikanska kändisar, journalisten och författaren Upton Sinclair och politikern Woodrow Wilson, står i centrum för Joyce Carol Oates femte roman i hennes s k gotiska serie, De fördömda. Jag har läst i alla fall den första titeln i denna serie, Bellefleur, men det var inte den som lade grunden till min relation med JCO, det gjorde Morgonstjärnan (Son of the Morning, 1978), en mycket obehaglig skildring av religiös fanatism.

I De fördömda (pocket) handlar det om en förbannelse som i början av 1900-talet drabbade några familjer i universitetsstaden Princeton, på den tiden en liten landsortsstad med bara ett par tusen invånare. Den unga överklassbruden Annabel rövas bort från altaret av en mystisk man som synts i staden tidigare, en kameleont som beskrivs som allt från stilig och elegant till paddliknande och obehaglig. Detta är bara den första av en rad oförklarliga händelser som drabbar staden.

Mina anteckningar om boken sträcker sig över flera sidor, ändå vet jag inte riktigt vad jag ska säga om De fördömda. Kanske hade jag uppskattat boken mer om jag varit intresserad av Sinclair och Wilson, eller om jag älskat gotiska romaner? Hemsökta hus, mystiska främlingar och spökflickor har jag annars inga problem med, tvärtom. Och jag gillar det boknördiga i De fördömda, att karaktärerna läser allt från Emily Dickinson och Jane Austen till Walt Whitman, att Mark Twain dyker upp i handlingen, att det blir aka porr gone wrong. Men det blir lite för mycket, lite för babbligt. Och då är det ändå en stram historiker som håller i pennan, när han ska dokumentera händelserna för eftervärlden. Mest gillar jag att läsa om ett par av de kvinnliga karaktärerna, om blåstrumpan Wilhelmina, den sjukliga Adelaides kodade dagböcker och när Annabel berättar om sitt hemska öde. Men det är många andra som vill komma till tals också och då blir det inte lika intressant längre.

Joyce Carol Oates får ibland kritik för sin stora produktion, men jag gillar att hon bara kör på, vräker ur sig precis det hon vill, att hon har kul med sitt språk, sin talang, och verkar göra vad som faller henne in. Nu ser jag fram emot emot att läsa nya Carthage (som Karthago på Albert Bonniers Förlag i september), som beskrivs som en utveckling av temat i Det var vi som var Mulvaneys, så den måste jag se till att läsa först. Med Joyce Carol Oates finns det alltid något nytt att upptäcka, underbart!

Tegelstensutmaningen: bok nr 5 (689 sidor)

Hej Paula!

I september är hon här, Paula Polanski, den anonyma författaren jag skrev om efter mitt möte med Håkan. Det är alltså Håkan Nesser som på Albert Bonniers Förlag debuterar som översättare med Straff, en tysk thriller om förlagsvärlden. Om författaren Max Schmeling som får ett brev från en bekant han inte träffat på många år. Den andre mannen är döende och vill ha Max hjälp med ett hemligt uppdrag.

Vari detta uppdrag består är dock höljt i dunkel, åtminstone till en början, och Max dras in i en historia där hans egen roll blir allt tyngre men samtidigt alltmer svårbegriplig. Straff är en tät och gåtfull thriller där inte mycket är vad det synes vara, och där upplösningen visar sig vara själva startpunkten.

Siri & Carol

Nytt på svenska av Siri Hustvedt (Norstedts i september), Den lysande världen (The Blazing World) om den avlidna och bortglömda konstnärinnan Harriet Burden vars verk plötsligt uppmärksammas på nytt. Beskrivs som en intellektuell deckare i konstvärlden och jag tänker på Mary Swann! Vilket jag i och för sig nog gör ganska ofta ... Redan 2004, när jag skrev om Vad jag älskade (min recension), drog jag paralleller mellan två av mina favoritförfattare, Siri Hustvedt och Carol Shields (litet författarporträtt här).

I centrum står en avliden, sedan länge bortglömd konstnärinna, vars verk plötsligt uppmärksammas på nytt - inte minst tack vare hennes unika synsätt på identitet, kön, femininitet, konstnärlig makt. Jakten på henne går via anteckningar, dagböcker, artiklar, spridda minnesbilder av barn, älskare, vänner. Fram träder en kvinna som under sitt liv bar flera motstridiga masker och vars psykologiska dubbelspel också fick tragiska konsekvenser.

Tysk torsdag: Noah

Den 20 december kommer nytt från tyske skräckmästaren Sebastian Fitzek, boken heter Noah och som vanligt låter det mycket spännande (men vi vet ju hur det brukar bli ...) En kille vaknar upp i Berlin, han vet inte hur eller varför han kommit dit. (Nej, det är inte Hitler i Er ist wieder da ... ) De andra hemlösa kallar honom Noah, eftersom det är det namnet som är tatuerat i hans handflata, se bild -->

Noahs Suche nach seiner Herkunft wird zu einer Tour de force. Für ihn und die gesamte Menschheit. Denn er ist das wesentliche Element in einer Verschwörung, die das Leben aller Menschen auf dem Planeten gefährdet und schon zehntausende Opfer gefunden hat.

Läs ett utdrag (PDF-fil)

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Sanna - ger ett bra bantningstips!
mimmimarie - firar en österrikisk torsdag

Ny chans för Väggen

I november kommer en efterlängtad nyutgivning från förlaget Thorén och Lindskog, en intressant dystopi som firar 50 i år, Väggen - Marlen Haushofer. Så här ser det nya omslaget ut, ett porträtt av författaren själv. Väggen är den första boken i förlagets moderna klassikerserie!

En kvinna ska tillbringa några dagar i en stuga i bergen med sin kusin och hennes man. Strax efter att de kommit fram, åker paret till närmaste by men de kommer aldrig tillbaka. När kvinnan går ut för att leta efter dem, stöter hon emot en osynlig vägg, bakom vilken allt är dött - djur, människor, allt stelnat som vore de statyer. Kvinnan förstår att en katastrof har drabbat världen och att hon är den enda överlevande. Eller är det tvärtom?

Tyvärr har jag ännu inte lyckats se filmen, Die Wand, men får göra ett nytt försök.

Ottos tredje fall

I december kommer nytt från Daniela Larcher, i den här bloggen har du vid flera tillfällen kunnat läsa om min förälskelse i hennes kriminalare Otto Morell i Zu Grabe och Die Zahl. Neumondnacht heter nummer tre i serien, det blir i översättning Nymånenatt.

Im dichten Schneetreiben von St. Gröben sucht Chefinspektor Otto Morell ein Phantom, Otto går på spökjakt i snödrivorna och får en perfekt ursäkt för att slippa följa med och åka skidor. Otto, du + jag 4-ever!

Svenska Aria och Ezra?

Just det, Pretty Little Liars tråkigaste kärlekspar var personerna jag kom att tänka på när jag läste om nya ungdomsboken Vi måste sluta ses på det här sättet - Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo (boktrailer). Say it ain't so!

Tråkigt kärlekspar

Det första mötet verkar gå till på ett liknande sätt, Aria och Ezra träffas för allra första gången på en bar innan de så att säga lär känna varandra lite närmare på toaletten. I Vi måste sluta ses på det här sättet hinner Hanna och Jens i alla fall hem till Jens innan de ... ja. I båda fallen visar det sig snart att mannen, Ezra/Jens, är ny lärare på skolan där Aria/Hanna går. Ezra/Jens är nyseparerad och ett antal år äldre än Aria/Hanna, men vilka ytterligare likheter eller för den delen skillnader det finns återstår att se.

Hösten på Brombergs

Efter Chris Cleaves Little Bee (min recension, omslagen går på samma tema f ö) ser jag fram emot att läsa nytt från honom i augusti. Guld handlar om Kate och Zoe som lärde känna varandra när de blev antagna till ett träningsprogram för velodromcykling. Sport i bok, en bra gren!

Nu är de trettiotvå år gamla och står redo för sin sista och största tävling, OS i London 2012. Båda vill desperat vinna guld - och mer än att bara vinna en medalj står på spel. Kate har en mer naturlig begåvning, men omständigheterna i hennes liv gör det svårt. Hennes åttaåriga dotter Sophie har haft leukemi och familjen fasar för ett återfall av den sjukdom som nästan blev hennes död tre år tidigare.

Hatties liv - Ayana Mathis (augusti) har fått Oprah Winfrey i spinn: "Jag kan inte minnas när jag senast läste något som rörde mig på det här viset, förutom Toni Morrisons verk", säger hon. Originaltiteln är The Twelve Tribes of Hattie, tolv olika röster skildrar en mors stora styrka och en hel nations resa.

Amerika på 1920-talet. Den femtonåriga flickan Hattie Shepherd lämnar Georgia och flyttar till Philadelphia i hopp om ett bättre liv. Hon gifter sig, men hennes äktenskap blir en besvikelse och Hattie får ensam ta ansvar för familjen. Hon föder elva barn och uppfostrar ett barnbarn. Hon ger dem en sträng uppfostran. Hon vill förbereda dem inför de svårigheter de kommer att möta senare i livet i en hård och tuff värld.

Utsuddade spår - Dror Mishani, även den i augusti, är en debut, den första delen i en serie om den israeliske kommissarie Avraham Avraham.

Tonårspojken Ofer försvinner spårlöst från ett lugnt förortsområde utanför Tel Aviv. Det finns ingen synbar förklaring till hans försvinnande och inga som helst spår. Kommissarie Avi Avraham får fallet på sitt bord.

Ju mer Avraham får reda på om pojken, desto mer förvirrad blir han. Hans främsta ledtråd är Ofers granne och privatlärare Ze’ev Avni. Men kommer grannens underliga berättelse att hjälpa utredningen framåt? Eller är han själv inblandad på något sätt?

Hösten på Sekwa

I våras läste jag och blev helt tagen av Ru - Kim Thúy (min recension). En lycklig dans nu över att Sekwa översätter författaren igen. Mãn kommer i oktober.

Mãn är en kvinnas kärleksförklaring till de kvinnor som i tur och ordning födde henne, gav henne mat och uppfostrade henne. Som nyfödd övergavs hon av en tonåring i trädgården till ett buddistiskt tempel som låg högt uppe på en flodbank vid en av Mekongflodens slingrande tentakler. En nunna tog hand om henne och livnärde henne på risvatten och bröstmjölk från en kvinna i området, innan hon lämnade henne vidare till ytterligare en kvinna som var lärarinna på halvtid och spion på heltid.

Vackra omslag tycks vara temat för Sekwa, även i höst ... Här är ytterligare ett, för en bok som kommer i mörkaste november, Och sen Paulette - Barbara Constantine, en författare som är född i Nice av amerikanska föräldrar.

Ferdinand är i sjuttioårsåldern och lever ensam på en stor tom gård sedan sonen flyttat därifrån med sin familj. En dag, efter en våldsam storm, hotar grannen Marcelines tak att rasa in och Ferdinand föreslår att hon ska flytta in hos honom. Efter hand ansluter fler personer och bildar ett udda kollektiv på gården. Den nyblivna änklingen Guy, systrarna Lumière som drivs från sitt hus, ett par vilsna studenter, en spirande kärlek och några djur.

I september ser jag fram emot spännande läsning av en bok som hyllats för sin originalitet, ja, den sägs till och med vara en kultroman! Viviane Élisabeth Fauville - Julie Deck.

Viviane Élisabeth Fauville är fyrtiotvå år gammal, hon har ett nyfött barn och hennes make har nyss lämnat dem. Hon har precis dödat sin psykoanalytiker. När hon inser vad hon har gjort bryter hon ihop och flyr. I sina försök att sopa igen spåren efter sig sjunker hon allt djupare ner i paranoian, och gränsen mellan verklighet och fantasi suddas ut. Julia Deck är en sällsynt skicklig berättare. Språket är komprimerat och enkelt men laddat med sprängkraft och möjliga tolkningar. Det är suggestivt och roligt, med ett slags absurd humor.

Hösten på Modernista

Till skillnad från många andra bokbloggare har jag inte läst Gillian Flynn eller Belinda Bauer, som på kort tid blivit superstora - i alla fall i blogglandet. Båda författarna kommer med nytt i höst men jag intresserar mig främst för ett par andra titlar ur Modernistas höstutgivning.

Kyss mig först - Lottie Moggach. "The Talented Mr. Ripley för Facebookeran", säger förlaget. SÅLD, säger jag. Kommer i oktober.

När Leila upptäcker sajten Red Pill känner hon att hon äntligen har hittat människor som förstår henne. Hon är en ung kvinna som haft en skyddad uppväxt tillsammans med sin mamma, och hon har ofta haft svårt att få kontakt med flickorna i skolan. Men på Red Pill, ett chatforum för moraliska diskussioner, blommar Leila ut och imponerar på sajtens grundare, en lysande och undflyende man vid namn Adrian.

Don DeLillo. Stort namn, nobelpriskandidat. Jag har ännu inte kommit till rätta med honom och hans böcker. Kanske kan Amerikana (i november), för första gången på svenska, funka bättre? Amerikansk roadtrip, ja, kanske ... Det snygga omslaget matchar de av hans böcker som tidigare getts ut på Modernista, det är förstås godis för en bokälskare.)

Den före detta tv-mannen David Bell försöker sig på en ny karriär som dokumentärfilmare. Men vad som är tänkt att handla om Navajo-indianer blir ett bisarrt försök till en »mystisk och helig« självbiografi. Denna tar honom på en roadtrip genom USA, på jakt efter något autentiskt att säga om sitt liv och om världen.

The Woman in Black - Susan Hill önskade jag mig i Fiktiviteters vårtävling förra året. Jag vann inte den gången, så kanske får det bli läsning på svenska i stället. Kvinnan i svart, en mysrysare i höstruskiga november.

Arthur Kipps är en ung advokat som har rest norr om London till Eel Marsh House för att gå på mrs Alice Drablows begravning och samtidigt reda ut hennes affärer. Arthur förväntar sig en rad rutinmässiga formaliteter, men dras i stället in i en virvel av mardrömslika händelser och hemligheter: den gungande stolen i den övergivna barnkammaren, det kusliga ljudet av en hästvagn om natten, ett barns skrik i dimman, och otäckast av allt - och för Kripps också det mest tragiska - Kvinnan i svart.

Hösten på Wahlström & Widstrand

I september är den äntligen här, Rörgast, den efterlängtade fjärde och avslutande romanen i Johan Theorins Ölandssvit, en bok för varje årstid alltså. Nu är det sommar, midsommar närmare bestämt, och ön fylls av turister som vill fira.

Men en av besökarna har vänt hemåt från ett annat land för att kräva betalning för en mycket gammal skuld, och han lämnar död och skräck efter sig i sommarnatten. I myllret av människor är det bara Gerlof som börjar ana vem hemvändaren är, och varför hans mål är att hämnas på en hel släkt. Det är bara han som har mött mannen förut, i ungdomen, när de båda stod på kyrkogården och plötsligt hörde knackande ljud från en nygrävd grav ...

I höst ser vi förstås också fram emot filmatiseringen av Skumtimmen. 

För några år sedan följde jag troget Karin Wahlberg, läste alla böcker om kriminalkommissarien Claes Claesson och läkaren Veronika Lundborg, senast den sjätte i ordningen, Tröstaren (min recension). Matthandlare Olssons död och Glasklart har jag av någon anledning hoppat över men det går ju alltid att åtgärda. I september kommer Än finns det hopp, den första delen i en ny romanserie om människorna kring ett lasarett i en svensk småstad på femtiotalet. Vid första anblicken är det inget för mig, men man vet ju aldrig ... Eller också tar jag upp del sju och åtta om Claes och Veronika.

Året är 1953 och polioepidemin härjar. Ella-Kristin på sjuksköterskeutbildningen får hoppa in och praktisera på det fullbelagda lasarettet i Ekstad. Hon oroar sig för fästmannen Carl vars läkarkunskaper sätts på hårda prov och det blir en höst när många liv slås i spillror och friska unga människor drabbas. Ella-Kristins och Carls förlovning stundar men de har svårt att få tid över för varann. Och hur kommer förlovningsmiddagen gå för två med så olika bakgrund?

Amerikanska Taiye Selasi har skrivit "en roman som rymmer hela världen" blurbar Elizabeth Gilbert, författaren till Eat, Pray, Love. Och det låter ju lovande. Jag blir i alla fall lässugen när jag ser omslaget! Komma och gå kan vi läsa någon gång i oktober.

Den framstående kirurgen Kweku Sai avlider i en hjärtattack i sin trädgård i Ghana. Den tragiska händelsen samlar den splittrade familjen som Kweku övergivit många år tidigare efter en förödmjukande rättsprocess. Deras historia - den handlingskraftiga före detta frun, den begåvade äldste sonen, de vackra men gåtfulla tvillingarna och den yngsta systern, nu en ung kvinna - berättas från 1960-tal till nutid och utspelas i USA, Ghana och Nigeria.

Hösten på Leopard förlag

Ser man på! En bok jag skrivit om tidigare kommer på svenska, Han är tillbaka blev den svenska titeln på Er ist wieder da - Timur Vermes. Det uppseendeväckande omslaget behöll man förstås. Kommer i september, så kanske hinner jag läsa den på tyska först ...

Våren 2011 vaknar Hitler upp i centrala Berlin med huvudvärk. Det sista han minns är att han var med Eva Braun i bunkern, så förvånad inser han att staden inte ligger i ruiner. Folk känner naturligtvis igen Hitler, men tror att han är en imitatör. Han gästar en tv-show och hans kommentarer tolkas som bitande ironi och blir ett Youtubefenomen. När Hitler blir förskräckt över bristen på övertygelse bland nynazisterna och skäller ut partiledaren, vinner han ett fint journalistpris – för sin satiriska exponering av fördomar. Karriären pekar spikrakt uppåt.

I augusti kommer Långt från min far - Véronique Tadjo, en författare som är född och uppvuxen i Elfenbenskusten och för närvarande är bosatt i Sydafrika.

Beskrivningen innehåller många ord som talar till mig, "traditioner", "identitet", "dagens Afrika" ...

Nina återvänder till sitt hemland Elfenbenskusten efter en lång tids bortavaro för att ordna med sin fars begravning. Hon omfamnas av familj och bekanta men känner sig ändå ensam och förvirrad. Hur ska hon leva upp till allas förväntningar och förhålla sig till traditioner som inte längre är hennes? Går det att återskapa en förlorad identitet? Den delvis självbiografiska romanen Långt från min far skildrar poetiskt och kärleksfullt en kvinnas smärtsamma återvändande. Det är en berättelse om dagens Afrika och på samma gång ett porträtt av uråldrig, nedärvd kultur.

I Halvblodsblues - Esi Edugyan hamnar vi i Berlin igen, en berättelse om mänsklig styrka och svaghet, om vänskap och musikens frigörande kraft. Blev nominerad till såväl Bookerpriset 2011 som Orangepriset 2012. Författaren är kanadensisk, med föräldrar från Ghana.

Berlin 1939. Barndomsvännerna Sid och Chip har tagit sig från Baltimores bakgator till Berlins rökiga barer för att lira jazz och leva gott. Men sedan nazisterna kom till makten är deras musik bannlyst. Deras tillvaro kompliceras ytterligare av att bandets briljante unge trumpetare Hiero är tysk och svart. Bandet flyr till Paris för att spela in en skiva, men en kväll grips Hiero på ett kafé av Gestapo och ingen hör av honom igen.

James Franco reading ...

Där är han. James.

Åh, vad vi gillar dem, dessa kulturens renässansmän (eller slasher, från engelskans slash = snedstreck. Fast slasher är för mig fortfarande skräckfilm ...), Colin Firth, Jonas Karlsson och så nu - James Franco, skådespelare, regissör - och så författare.

Jag hade heller ingen aning om att James Franco gett ut två böcker, inte förrän jag hamnade på lucka 20. En novellsamling (Palo Alto, inspirerad av författarens egen tonårstid), en diktsamling (Strongest of the Litter) samt en ny diktbok nästa år, Directing Herbert White, med något samband med en kortfilm som James Franco skrev och regisserade för ett par år sedan, Herbert White, med duktiga Michael Shannon (Take Shelter, Boardwalk Empire).

Slut på kulturrapporten. Just det, en bild vill vi ha också. Här finns fler. Ahem ...

Sommaren med Florian

En liten gnutta tysk torsdag i dag. För minns ni? Jag skrev om tyska faktaböcker under rubriken tyska top hits, om bland annat Florian Illies 1913, som nu kommer på svenska med titeln Århundradets sommar - 1913, Norstedts i maj någon gång. Gillar omslaget!

Med ett romaninspirerat handlag skildrar journalisten Florian Illies en brytningspunkt. Vardagssituationer blandas med analyser av händelser som skulle förändra världen - allt skrivet kunnigt, originellt och på en enastående prosa.

Jag önskade den på tyska, biblioteket köper in den på svenska (och ja, jag kan förstå det). Kanske sommarläsningen?

Tysk torsdag: sömngångare på film. X2!

I sin ungdom led Leon Nader av sömnproblem, han blev till och med behandlad för att han gick i sömnen. Nu är han äldre och tror att han är botad, men när hans fru en dag försvinner spårlöst börjar han undra hur det egentligen ligger till. Han installerar en övervakningskamera på sig själv och får se sitt nattliga jag göra hemskheter!

Sebastian Fitzeks nya, Nachtwandler, kommer i april och ja' ba' "det här är ju en film typ"? Svenska Sleepwalker, en film jag läst och hört om, men självklart inte vågat se. Kanske vågar jag läsa boken ... Från filmpunkten.se:

Handling - Sleepwalker
Arkitekten Ulrik bor med fru och barn i en trivsam förort. Ulriks fridfulla tillvaro slås i spillror när han vaknar upp en morgon och upptäcker att frun och ungarna är borta, och hans säng är täckt av blod.

Mehr anzeigen

Weniger anzeigen

Film som bok?

Forum, den amerikanske författaren Patrick DeWitts svenska förlag, utropar För alla som älskar bröderna Coens filmer! om hans roman Bröderna Sisters (kommer i maj). Boken bekrivs som en supercool westernroman, färgstark, rolig och krutdoftande, det låter inte som något jag skulle tycka om om det inte är Annie Proulx som ligger bakom. Å andra sidan gillar jag bröderna Coen så jag kanske ska ge den en chans ändå?

Hermann Kermit Warm ska dö. Den gåtfulle Commodore har bestämt det och bröderna Eli och Charlie Sisters ska verkställa ordern. Men deras väg från Oregon city till guldgrävarnas tillhåll i Sacramento kantas av svårigheter och Eli börjar tvivla på sitt yrkesval. Och vem är det egentligen de jobbar för? Warm visar sig vara något helt annat än vad han utmålats som.

MaddAddam, efter syndaflodens år

Spridda bud om när tredje och avslutande delen i Margaret Atwoods framtidstrilogi ska publiceras, juli, augusti eller till och med oktober? Den kommer i alla fall att heta MaddAddam och ska fokusera på just den utbrytargruppen och deras ledare Zeb. Vad kommer att hända med dem nu, efter katastrofen?

Efterlängtad sommar- eller höstläsning blir det i alla fall, när än fortsättningen på Oryx and Crake och The Year of the Flood (Syndaflodens år) kommer. Antagligen årets mest spännande boksläpp för mig.

Våren på Norstedts

I en reviderad översättning av Eiko och Yukiko Duke kommer i mars Haruki Murakamis Elefanten som gick upp i rök. Det gick ju så bra med Fågeln som vrider upp världen, så jag testar gärna dessa sjutton berättelser som utspelar sig i vardagens välbekanta miljöer, men de realistiska kulisserna av villaförorter, bakgator och kontorslandskap ruvar på surrealistiska hemligheter

Med lekfullhet och humor skildrar Murakami de fantasier och drömmar som frodas i skuggan av våra vanor. Han har en skarp blick för de absurda dragen i vår samtid, men hans berättelser präglas också av ett smittande vemod över tidens gång och över de kärlekens förluster som kantar livets väg.

I sin nya bok, kortromanen Var man (april) undrar Torbjörn Flygt vad är det att vara far? Att vara man? Och vad händer om någon hävdar sin rätt till det barn som du fostrat som ditt eget?

Kim befinner sig ensam i sitt hem. Hans sambo och dotter är borta över dagen. Då dyker Tomas, en man han aldrig har träffat, oannonserat upp och gör sig hemmastadd på ett oväntat sätt. Tomas cirklar runt Kim och söker med maktspråk och antydningar få honom ur balans. Men i och med det kommer han också att blotta sig själv.

Bilderboksskaparen Pija Lindenbaums debut som romanförfattare är också den en kortroman,  Plats, om en medelålders kvinna på gränsen till nervsammanbrott (mars).

Hon är en alldeles vanlig kvinna med kontorsarbete och man och ett vuxet barn som har hamnat i ett tillstånd där allt börjar kännas främmande. Vardagliga möten och situationer känns konstiga och påträngande. Så en dag lämnar hon hem och arbete och barrikaderar sig i en lånad lägenhet där hon skär av förbindelsen med omvärlden. Slänger mobiltelefon och dator.

Och så skaffar hon en hund. Nu är det bara hon och hunden.