Visar inlägg med etikett Lars Saabye Christensen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lars Saabye Christensen. Visa alla inlägg

tisdag, maj 20, 2014

Tematrio - Norge

Det blir en internationell vecka på bloggen. Lindas bokgeografi reser till Sydafrika (återkommer!), jag har som vanligt Tysk torsdag (Willkommen!) och veckans tematrio handlar om Norge. Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare. Jag blandar och ger lite på det norska temat.

1. Journalisten och författaren Åsne Seierstad kom jag först i kontakt med genom hennes uppmärksammade Bokhandlaren i Kabul (min recension). Just nu läser jag hennes första bok om sitt eget land, En av oss - en berättelse om Norge, om den största attacken på landet i fredstid, om massmördaren Anders Behring Breivik och ungdomarna som deltog i AUF:s sommarläger på Utøya. Mycket välskrivet där det sakliga språket gör berättelsen än mer omskakande och upprörande.

2. Som en mycket obehaglig parallell till En av oss ... Under en period läste jag norska krimis, Unni Lindell och Jo Nesbø var mina favoriter, framför allt den senares Rödhake - (min recension). Bok nummer tre i serien om kriminalkommissarie Harry Hole, om de frivilliga norska frontsoldater som slogs på tyskarnas sida i andra världskriget. En av dem är tillbaka och han är inte glad...

3. Och jag får väl nämna Lars Saabye Christensen igen. Mästerverket Halvbrodern fick plats i förra veckans trio, om familjekrönikor, Modellen (min recension) är en thrillerspännande tragedi om konstnären som ställs inför ett etiskt mycket svårt val. Drabbad av en obotlig ögonsjukdom som kommer göra honom blind, får han erbjudandet om en operation som kan bota honom. Men med erbjudandet följer förstås ett snöre (som Viaplays översättare av Veronica Mars tyckte att "strings attached" skulle heta på svenska!) ...

onsdag, maj 14, 2014

Tematrio - Familjekrönikor

Precis som Lyran har jag nyligen läst ut Sankmark - Jhumpa Lahiri (min recension) så jag hänger gärna på i veckans tematrio: berätta om tre fängslande familjekrönikor, dvs berättelser som sträcker sig över flera generationer.

1. Halvbrodern - Lars Saabye Christensen (min recension) är en favorit jag ofta nämner, såväl i detta sammanhang som andra. Om tre generationer i Oslo - mormor, mor och så dottern som kommer att få två söner, Fred och Barnum som är bokens berättare. En tankeväckande berättelse om saknad och längtan, om rötter och familjen, en bok som skildrar livets mörka och ljusa sidor både livfullt och gripande. Du kanske såg filmatiseringen?

2. På dina bara knän - Ann-Marie MacDonald (min recension). En kanadensisk släktsaga om familjen Piper genom olika epoker, världskrig, ekonomiska kriser och mer personliga katastrofer. Musiken spelar en stor roll i boken. Stämningar och känslor liksom tonsätts med hjälp av blå blues, rökig jazz, arabiska vaggvisor och sträng opera.

3. Öster om Eden - John Steinbeck är en bok jag har älskat i hela mitt liv. Förmodligen också den bok där jag för första gången upptäckte att det fanns ett tema bakom berättandet, här den bibliska berättelsen om Adam, Eva, Kain och Abel. Publicerad första gången 1952 är den en klassisker, om familjerna Trask och Hamilton och hur de älskar och hatar och försöker leva sina liv. Filmatiserad dels i den klassiska versionen med James Dean men boken blev även en teveserie med bl a 80-talsstjärnorna Bruce Boxleitner och Jane Seymour.


tisdag, augusti 27, 2013

Halvbrodern, hittills

Det första och andra avsnittet av åtta av den norska dramaserien Halvbrodern avklarade. Alltid en fröjd att se Ingeborg Skjern, jag menar Ghita Nørby, här i rollen som mormor, Den gamla. Det är länge sedan jag läste boken, jag friskade upp minnet genom att läsa min recension från 2002.

Allt börjar den 8 maj 1945, på fredsdagen då man firar krigsslutet ...

I bokens inledning möter läsaren tre kvinnor, det är tre generationer, mormor, mor och dotter, som lever tillsammans i en lägenhet i Oslo. Man firar det efterlängtade krigsslutet, kung Håkon kommer hem från exilen i London och mormor eldar upp Hamsuns Markens gröda i kaminen i sin ilska över nationalskaldens beundrande nekrolog till Hitler i Aftenposten. Just samma dag går unga Vera upp på husets torkvind. Hon ska bara hämta ner familjens tvätt, men blir överfallen och våldtagen av en okänd man. Resultatet av den tragiska händelsen blir Fred, som får sitt namn efter avelsen på självaste fredsdagen.

P.S. På torsdag blir det tyskt tema på bloggen!

fredag, augusti 16, 2013

Halvbrodern på SVT

För elva år sedan svepte den norske författaren Lars Saabye Christensen in i mitt liv med Halvbrodern, en fantastisk släktkrönika om tre generationer i Oslo - mormor, mor och så dottern som kommer att få två söner, Fred och Barnum, som är bokens berättare. En fantastisk, tankeväckande berättelse, om saknad och längtan, om rötter och familjen, en bok som skildrar livets mörka och ljusa sidor både livfullt och gripande - min recension).

Med start på måndag den 19 augusti visas nu filmatiseringen av Halvbrodern i SVT 1, i åtta delar. Det ska bli riktigt spännande! Har du läst boken? Ska du se teveserien?

måndag, maj 18, 2009

Tematrio – Norge/Sverige

Berätta om tre norska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare.

Intressant utmaning! Norge är ett land jag har tänkt utforska lite närmare litterärt, alltså något utöver mina deckarfavoriter Unni Lindell och Jo Nesbø. Till dess kan jag bjuda på två godbitar:

Vad jag älskade - Siri Hustvedt
Hm. Siri är norskättling, i alla fall… Konsthistorikern Leo Hertzberg blir så fascinerad av en stor tavla att han känner sig manad att ta kontakt med den okände konstnären. De båda männen blir genast vänner och man får följa dem och deras familjer under flera år. Underbart språk och en liten kriminalintrig på det, läs mer i min recension.

Halvbrodern - Lars Saabye Christensen
En fängslande släktkrönika, en riktig tegelsten om tre generationer i Oslo, mormor, mor och dotter, som kommer att få två söner, Fred och Barnum, som är bokens berättare. Halvbrodern är en roman ”om saknad och längtan, om rötter och familjen, en bok som skildrar livets mörka och ljusa sidor både livfullt och gripande”. Läsvärd är också romanen Modellen.

måndag, november 12, 2007

Vårens böcker, del 2

Tvyärr lite tunn utgivning från Wahlström & Widstrand i vår. (Å andra sidan - och i rättvisans namn - har ju förlaget även kommit med en vinterkatalog.) I vårkatalogen flaggar man främst för Doris Lessings När gräset sjunger som kommer redan i december, samt Jens Lapidus uppföljare till Snabba cash, med utgivning "någon gång i vår".

Jag vill i alla fall gärna läsa Lars Saabye Christensens Saabyes cirkus (mars), en nyckelroman som inleds med att en författare ramlar ner från scenen på bokmässan i Paris, och varför inte också Man Booker-nominerade Mister Pip (april) av Lloyd Jones, "en stark, vacker och hypnotiserande berättelse som visar hur böcker kan förändra våra liv på de mest överraskande sätt".

måndag, augusti 13, 2007

Bokfemman v 32

Äntligen. Det finns väl inget som första dagen på jobbet efter semestern som gör att man får såna här saker ur händerna. Bokfemman v 32: utländska författare. Nämn dina 5 favoriter - böcker eller författare - av utländsk litteratur (EJ US eller UK!).

Malin hade själv en bra lista, med flera av mina favoriter - Krönika om ett förebådat dödsfall av Gabriel Garcia Marquez, Onåd av J. M Coetzee (Sydafrika), Fröken Smillas känsla för snö av Peter Hoeg (Danmark). Här är min femma:

Tyskland - ett självklart land med tanke på mitt pågående läsprojekt. De böcker av Christa von Bernuth (Die Stimmen, Untreu) som jag har läst har jag tyckt om. Ingrid Noll och Sebastian Fitzek skriver också spänningslitteratur.
Norge - Jo Nesbø, den norske deckarförfattaren, vars böcker om Harry Hole har blivit ett måste för mig. Lars Saabye Christensen också (Halvbrodern, Maskrosfamiljen, Modellen).
Indien - Arundhati Roys De små tingens gud är en stor favorit, precis som Salman Rushdies Midnattsbarnen.
Portugal - José Samarago vill jag gärna läsa mer av. Blindheten var en läsupplevelse.
Colombia - sist men absolut inte minst Gabriel Garcia Marquez, Krönika om ett förebådat dödsfall, Kärlek i kolerans tid, Hundra år av ensamhet...

(Kanada - Margaret Atwood. Min husgudinna. Ann-Marie MacDonald: På dina bara knän och Fågelvägen. Kanada är ju vare sig US eller UK, men får ändå hamna inom parantes. Den här gången.)

fredag, september 08, 2006

Modellen

Lars Saabye Christensen
MODELLEN
Roman - Wahlström & Widstrand
[+]

Du vet den där gamla frågeleken - vad skulle du välja om du var tvungen att välja? Att vara döv eller blind? För konstnären Peter Wihl är svaret givet, men att frågan skulle bli aktuell på riktigt var förstås oväntat. Peter ska strax fylla femtio år och står inför en stor utställning, en rejäl kreativ utmaning förstås, som inte blir ett dugg lättare att hantera då han den senaste tiden har fått svidande kritik för sina verk. Han är för gammal, sägs det, han bara upprepar sina motiv och börjar helt enkelt bli lite trist. Under arbetet i sin ateljé råkar han en dag ut för ett slags mycket smärtsamt anfall och det svartnar inför ögonen på honom. Överansträngning, kanske? Den något schablonartade konstnären (lång målarrock, scarf om halsen, barfota) envisas dessutom med att bara måla i naturligt ljus, även på kvällar och nätter. Det kanske kan...? Nej, efter ett motvilligt läkarbesök vet Peter att det ofattbara kommer att hända - han är på väg att bli blind, han har drabbats av en sällsynt och obotlig ögonsjukdom.

Desperat och förtvivlad och inte så lite förbaskad får Peter så plötsligt den fantastiska möjlighet att få tillbaka synen. Av en slump stöter han nämligen ihop med en gammal klasskompis, numera ögonläkare. Tyvärr är mannen ganska suspekt och ingen i branschen vill ha något med honom att göra på grund av hans lindrigt sagt skumma metoder. Riktigt hur han bär sig åt för att bota sina patienter vet väl ingen, men det funkar bevisligen. Peter nappar på erbjudandet och reser i allra största hemlighet till Tallinn, där operationen ska genomföras. Ja, just det. Det fanns ju förstås en hake med det här. Peter måste sälja sin själ först.

Jag älskade den starka generationsromanen Halvbrodern, som också belönades med Nordiska rådets litteraturpris år 2002, jag har också läst Lars Saabye Christensens Maskrosfamiljen, en lite mer udda barndomsskildring, men inte mindre intressant. I Modellen utforskar författaren etiska och moraliska frågor ytterligare. Hur långt kan/ska/får man vara villig att gå i jakt på berömmelse och ära? Så långt att man offrar andras liv, bokstavligt och/eller bildligt talat, för sitt eget? Peter Wihl är egentligen ingen trevlig typ, han är oerhört självcentrerad och självisk, men ändå grips man av hans öde och dilemmat han ställs inför. Tyvärr får Peters hustru Helene inget större djup, allt kretsar kring Peter, såväl i boken som i deras liv, men skildringen av Peters förhållande till sexåriga dottern Kaia är starkare. Att Helene är scenograf som för tillfället arbetar med en föreställning av Vildanden på stadens teater, medför flera referenser till Ibsen, men det går förstås bra att läsa Modellen med behållning utan att veta så mycket om hans verk. Modellen är en thrillerspännande tragedi som är svår att glömma.

torsdag, juni 01, 2006

John Irving

Ny bok på gång, Tills jag finner dig, och därför kommer John Irving till Stockholm. Den 12 juni signerar han sin bok på Hedengrens bokhandel och den 13 på Akademibokhandeln. Som grädde på moset blir det ett framträdande på Kulturhusets Internationella författarscen, där skådespelaren Thomas Hanzon (som vissa jag känner fick upp ögonen för tack vare tv4:s Matchen... hm) läser ur boken.

Jag vet inte, men jag kommer att tänka på Lars Saabye Christensens Halvbrodern, när jag läser om Tills jag finner dig.

(Ja, alltså. John Irving fick i konkurrensen inte vara med på bild.)

tisdag, april 18, 2006

Höstens böcker

Oj, det är nästan värre än på catwalken... Redan nu presenterar Wahlström & Widstrand höstens böcker (pdf) och på svb.se kan man beställa katalogen Höstens böcker, som kommer ut den 9 juni (95 kronor, plus porto).

Hos W&W kommer det att finnas en hel del godbitar, bl a nytt från Christine Falkenland, Per Wästberg, Johanna Nilsson, Jodi Picoult och Amos Oz. Laura Trenter, som hittills har skrivit spännande böcker för barn, kommer i höst ut med sin första kriminalroman för vuxna, Dödsängeln. Huvudperson: Ellinor Johansson, 40-årig kriminolog som anlitas av Rikspolisens gärningsmannaprofilgrupp.

Under åtta år har John Irving arbetat med sin nya bok, Tills jag finner dig, en roman med tatueringstema, ett självklart måste, precis som Lars Saabye Christensens Modellen, som jag skrivit om tidigare. Och så Fyren, P D James senaste bok om Adam Dalgliesh. Förmodligen kommer jag inte heller att kunna motstå Jean-Claude Carrières Förklara, förklara Einstein! eller 1001 filmer du måste se innan du dör, en 960 sidor lång, rikt illustrerad filmguide.

tisdag, februari 07, 2006

Lars Saabye Christiansen

Den norske författaren kom i höstas med en ny roman, Modellen, en berättelse om lögner och svek, "om det moralske dilemmaet mellom Kunsten og Livet", som det står i dagbladet.no. Boken handlar om en firad konstnär vid namn Peter Wihl. Kanske har det för hans del varit lite sämre med kreativiteten på senare tid, men snart ska han ha en ny, stor utställning, och då... Ja, då det händer som inte får hända. Han börjar förlora synen. Lösningen på problemet? Peter ingår en pakt med djävulen, allt för att rädda sitt eget skinn.

Wahlström & Widstrand har tidigare gett ut två av Lars Saabye Christiansens böcker, Halvbrodern och Maskrosfamiljen, och jag hoppas att även Modellen kommer på svenska snart. Till dess bjuder norska förlaget Cappelen på ett utdrag ur boken: pdf.

Min recension av Maskrosfamiljen samt Halvbrodern.

torsdag, januari 01, 2004

Maskrosfamiljen

Lars Saabye Christensen
MASKROSFAMILJEN
Roman - Wahlström & Widstrand
[0]

Maskrosfamiljen är ännu en uppföljare (se: Verkan av Torbjörn Flygt) som är betydligt mindre till omfånget än den föregående, i detta fall generationsromanen Halvbrodern, om halvbröderna Fred och Barnum. Man anar ju att det inte kan ha varit lätt att följa upp sådana succéer. Flygt lyckades, i mitt tycke, genom att göra något helt annorlunda. Men nu gällde det ju Lars Saabye Christensen... Här är miljön den samma som i Halvbrodern, Oslo på 50- och 60-talet, men annars finns det inte många likheter. Berättarrösten tillhör en person som vid ett tillfälle i boken får namnet Ladyboy, kanske både pojke och flicka, men som varken benämns med "han" eller "hon". Och som titeln antyder handlar det inte bara om ett maskrosbarn, utan en hel familj som är trasig, en familj med hemligheter man hela tiden vill fortsätta utforska.

När boken börjar är Ladyboy tolv år och i de allra första meningarna (Jag hade en bra barndom. Mamma lade sig tidigt. Pappa dog när jag var tolv. ), där läggs grunden. Vår androgyne berättare tas i frånvaron av sina föräldrar om hand av elaka faster som plågar sin yngre släkting på alla möjliga sätt. Ladyboy är mobbad även utanför hemmet, får ofta ta emot stryk av andra barn, men också skäll av lärarna i skolan. Ännu värre behandlas grannflickan Emelie, som också är annorlunda, harmynt och albino. Någon annan gemenskap finns det dock inte mellan de båda utstötta, mot Emelie är Ladyboy precis lika jäklig som de andra. Ibland påminner det om förhållandet mellan Juha och Jenny i Jonas Gardells Ett ufo gör entré.

Berättelsen glider fram i korta, effektiva meningar, det är lättläst, och välbalanserat svart. Ibland erbjuds läsaren ett par tre alternativa händelseförlopp, det är Ladyboy som berättar, och man stannar upp. Vad var det egentligen som hände? Vad vill man helst höra? Vilken version är helt enkelt mest uthärdlig? Lars Saabye Christensen är avgjort här för att stanna, även i Sverige. I Norge är han redan stor, författaren debuterade 1976 med en diktsamling, året efter kom första romanen. De senaste åren har Lars Saabye Christensen växlat mellan poesi, prosa och noveller och han har även bearbetat flera av Knut Hamsuns böcker till film. Vad kommer härnäst?

tisdag, januari 01, 2002

Halvbrodern

Lars Saabye Christensen
HALVBRODERN
Roman - Wahlström & Widstrand
[++]

Det var onekligen med en ganska stor portion respekt som jag satte mig för att börja läsa den här omfångsrika, omtalade, prisbelönta och på alla andra sätt lovprisade romanen (förutom av några surmagade individer i SVT's Röda Rummet, men det är en helt annan historia). Men redan på sidan 26 tänker jag: "det här är bra" och på sidan 49 "det här är riktigt bra" och så fortsätter det, rakt igenom bokens alla 705 sidor. Jag dras nämligen genast in i denna fängslande och engagerande släktkrönika, även om omfånget till en början skrämde en smula. Det är ju ingen bok man släpar med sig i handväskan precis och därför har det tagit lång tid för mig att avsluta den. Dock har jag haft trevligt precis hela tiden.

I bokens inledning möter läsaren tre kvinnor, det är tre generationer, mormor, mor och dotter, som lever tillsammans i en lägenhet i Oslo. Man firar det efterlängtade krigsslutet, kung Håkon kommer hem från exilen i London och mormor eldar upp Hamsuns Markens gröda i kaminen i sin ilska över nationalskaldens beundrande nekrolog till Hitler i Aftenposten. Just samma dag går unga Vera upp på husets torkvind. Hon ska bara hämta ner familjens tvätt, men blir överfallen och våldtagen av en okänd man. Resultatet av den tragiska händelsen blir Fred, som får sitt namn efter avelsen på självaste fredsdagen. Något fridfullt liv får dock inte Fred, hela tiden går han sina egna vägar och håller sig till och med borta från hemmet under långa perioder. Det finns så mycket ilska i Fred, som mamman säger. Hans lillebror Barnum är bokens berättarröst, och runt dessa två män kretsar den fortsatta handlingen, där den äldre brodern oftast är (mycket påtagligt) frånvarande. I vuxen ålder kommer Barnum att arbeta med film och hela boken känns precis så, som en lång långfilm som man riktigt sjunker in i och måste skaka sig vaken från när man kliver ut på den kalla trottoaren utanför biografen. Eller när man lägger ifrån sig boken på nattduksbordet...

Lars Saabye Christensen har varit känd och erkänd i sitt hemland sedan flera decennier tillbaka, men inte mycket finns översatt sedan tidigare. Halvbrodern, ett verk som tog författaren hela åtta år att skriva, såldes däremot raskt till 16 länder och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2002. Även om jag inte har läst de övriga nominerade böckerna, känns det rättvist. Halvbrodern är en fantastisk, tankeväckande berättelse, om saknad och längtan, om rötter och familjen, en bok som skildrar livets mörka och ljusa sidor både livfullt och gripande. Ingrid Ingemark och Ingrid Windish har hjälpts åt med översättningsarbetet och det är mycket bra gjort.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...