Halvbrodern

Lars Saabye Christensen
HALVBRODERN
Roman - Wahlström & Widstrand
[++]

Det var onekligen med en ganska stor portion respekt som jag satte mig för att börja läsa den här omfångsrika, omtalade, prisbelönta och på alla andra sätt lovprisade romanen (förutom av några surmagade individer i SVT's Röda Rummet, men det är en helt annan historia). Men redan på sidan 26 tänker jag: "det här är bra" och på sidan 49 "det här är riktigt bra" och så fortsätter det, rakt igenom bokens alla 705 sidor. Jag dras nämligen genast in i denna fängslande och engagerande släktkrönika, även om omfånget till en början skrämde en smula. Det är ju ingen bok man släpar med sig i handväskan precis och därför har det tagit lång tid för mig att avsluta den. Dock har jag haft trevligt precis hela tiden.

I bokens inledning möter läsaren tre kvinnor, det är tre generationer, mormor, mor och dotter, som lever tillsammans i en lägenhet i Oslo. Man firar det efterlängtade krigsslutet, kung Håkon kommer hem från exilen i London och mormor eldar upp Hamsuns Markens gröda i kaminen i sin ilska över nationalskaldens beundrande nekrolog till Hitler i Aftenposten. Just samma dag går unga Vera upp på husets torkvind. Hon ska bara hämta ner familjens tvätt, men blir överfallen och våldtagen av en okänd man. Resultatet av den tragiska händelsen blir Fred, som får sitt namn efter avelsen på självaste fredsdagen. Något fridfullt liv får dock inte Fred, hela tiden går han sina egna vägar och håller sig till och med borta från hemmet under långa perioder. Det finns så mycket ilska i Fred, som mamman säger. Hans lillebror Barnum är bokens berättarröst, och runt dessa två män kretsar den fortsatta handlingen, där den äldre brodern oftast är (mycket påtagligt) frånvarande. I vuxen ålder kommer Barnum att arbeta med film och hela boken känns precis så, som en lång långfilm som man riktigt sjunker in i och måste skaka sig vaken från när man kliver ut på den kalla trottoaren utanför biografen. Eller när man lägger ifrån sig boken på nattduksbordet...

Lars Saabye Christensen har varit känd och erkänd i sitt hemland sedan flera decennier tillbaka, men inte mycket finns översatt sedan tidigare. Halvbrodern, ett verk som tog författaren hela åtta år att skriva, såldes däremot raskt till 16 länder och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2002. Även om jag inte har läst de övriga nominerade böckerna, känns det rättvist. Halvbrodern är en fantastisk, tankeväckande berättelse, om saknad och längtan, om rötter och familjen, en bok som skildrar livets mörka och ljusa sidor både livfullt och gripande. Ingrid Ingemark och Ingrid Windish har hjälpts åt med översättningsarbetet och det är mycket bra gjort.