Läsmaraton dag 13

Nästan halvvägs i årets något nedbantade läsmaraton, och det går väl ungefär som planerat. Tack vare ett gäng lästimmar på självaste internationella kvinnodagen kunde bok nr 2 och 3 klaras av.

Novellsamlingen The Collector of Treasures - Bessie Head började jag läsa i utmaningen Tre på tre, ofta upprörande noveller som alla utspelar sig i små botswanska byar. Tema: kvinnans ställning i Afrika.

Snabblästa kollektivromanen Vi kom över havet - Julie Otsuka gav en inblick i andra kvinnoöden, de japanska postorderfruarna som "importerades" till USA i mitten av 1900-talet.

Titta gärna in hos Tant Augusta som också har läsmaraton i mars!

Läsmaraton?

Back by popular demand! Eller det var en som frågade på insta ... ;) Med min lästakt känns de tidigare årens målsättning på 10 böcker ganska orealistisk, men jag siktar på 4,2195 böcker och så blir allt över det en bonus. Och jag tänker räkna Psykodrama - Magnus Dahlström (min recension) som bok nr 1!

Under månaden tänker jag hinna med ytterligare någon titel av de nominerade till Sveriges Radios romanpris, någon novellsamling, lite poesi också. Är du med?

Psykothriller i terapimiljö

Hissen brummar, klockan tickar. Utanför fönstret flyger ett flygplan förbi på låg höjd. I tillfälliga lokaler pga renovering tar terapeuten emot sin nya patient, en kvinna som lider av minnesförlust efter en tragisk brand då hennes man och två söner miste livet. Samtalen är en förberedelse inför en eventuell rättegång, det kan vara kvinnan som anlade branden, men hon kom själv inte oskadd undan.

Förutom brännskadorna kan hon berätta om ett svårt familjeliv där hon upplevde att även barnen ställde sig på makens sida mot henne. Kvinnan är dessutom svårbehandlad, tar tillbaka saker som hon sagt tidigare. Vad är det hon döljer, är det medvetet? I så fall varför? Gränsen mellan terapeut och patient löses upp, behandlingssituationen blir allt märkligare: Den behandlande instansen kunde därmed periodvis pendla mellan patient och behandlare, och patienten blev ibland i själva verket behandlare till behandlaren. Nej, det är något som inte stämmer här ...

Psykodrama - Magnus Dahlström, för mig bok nr 3 av de nominerade till Sveriges Radios Romanpris, påminner till att börja med om en tysk psykothriller, Die Therapie - Sebastian Fitzek (min recension), om en terapeut och hans kvinnliga patient som lider av hallucinationer. Magnus Dahlström berättar sin historia i suggestiva upprepningar, märkliga detaljer som en väldig vikt vid klädsel och färger. Dessutom förekommer det en tredje person, en äldre kvinna som kanske är terapeutens terapeut, eller ...? Många frågor och oklarheter att grubbla över, mums för den psykologiintresserade! Psykodrama är den första boken av författaren för mig, den tredje boken i en "löst sammanhållen" trilogi (Spådom, Sken). Mycket spännande läsning, till både innehåll och form.

Hela listan på nominerade till Sveriges Radios Romanpris (överstruket = läst):

• Den andra kvinnan - Therese Bohman
• Psykodrama- Magnus Dahlström
• Kalmars jägarinnor - Tove Folkesson
• Timme noll - Lotta Lundberg
• Kafkapaviljongen- Tony Samuelsson
• Twist- Klas Östergren

2014 års ...

Bloggen verkar ha gått i ide, kanske är det tillfälligt, vi får väl se, men en årslista ska det i alla fall bli. 2014 var bra! Jag fyllde många år och Die Nationalmannschaft vann VM i Brasilien. Under hösten genomgick jag en sorts metamorfos till Filmmoster och en elak ryggskada satte dessutom stopp för det mesta när det gällde roliga grejer som resor och bloggande. Det här är årets bästa ...

läsutmaningsbryterska: Bokmoster. Jag klarade varken av höstens Tre på tre eller min tyska läsutmaning på 15 böcker. 12 st blev det ändå, jag försöker igen under 2015, noteras om inte annat på Goodreads.com.
tyska: en hel hoper bra tyskor blev det i år, men allra bäst var nog Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension)
tysk: Timur Vermes startade året starkt med Er ist wieder da (min recension), men han fick ingen vidare konkurrens därefter.
möte: mitt med Håkan :)

bokaktivitet: bokresan till Syninge!
bloggaktivitet: fler deltagare än någonsin i årets läsmaraton, kul!
bloggaktivitet 2: på grund av anledning hade vi ett hbtq-tema
utländska roman: Sankmark - Jhumpa Lahiri (min recension)

upptäckt: e-lån från Goethe Institut!
sf: två goda svenska kandidater i Den nya människan - Boel Bermann (min recension) samt Sången ur det kinesiska rummet - Sam Ghazi (min recension)
svenska: Linda Boström Knausgård, med Helioskatastrofen (min recension) och Grand Mal (min recension)
norska: En av oss - Åsne Seierstad (min recension)

fakta: precis som alla andra älskade jag Expeditionen. Min kärlekshistoria - Bea Uusma (min recension)
tegelsten: jo, jag hade en sådan utmaning med ... Bäst var Vägen mot bålberget - Therése Söderlind (min recension), som borde ha vunnit SR:s romanpris, så det så!
minnesdag: den 9 november var det 25 år sedan Berlinmuren föll, jag skrev om några av filmerna och böckerna där Die Mauer står i centrum.
bokutmaning: Lindas bokgeografi, där vi hamnade i bl a Sydafrika, Danmark, Kanada och Israel.

Gott nytt bokår 2015!

Läsutmaningar - status

Dags för en halvårsrapport. Hur går det med läsutmaningarna? I år har jag bara ynka två, tegelstenarna och det tyska läsprojektet. I och för sig har jag tidigare klarat av ett läsmaraton i mars och så miniutmaningen Sveriges Radios romanpris, men annars är det tyskt och tegel som gäller för mig.

Tegelstenar

7 titlar. Ganska nöjd, men tyvärr har jag inte läst så många ur mina egna hyllor som jag tänkte mig ...

Bäst: Vägen mot bålberget - Therése Söderlind (min recension) och En av oss - Åsne Seierstad (min recension)

Sämst: Im Tal des Fuchses - Charlotte Link

Bra fast dålig också: The Goldfinch - Donna Tartt (min recension)

Tyskar

6 titlar, en i månaden alltså. Inte nöjd! Jag måste öka om jag ska klara mitt mål på minst 15 böcker på tyska i år. Kanske kan jag få draghjälp av Hanna som vill ägna sig åt en Deutscher Herbst.

Bäst: Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension) och Tannöd - Andrea Maria Schenkel (min recension)

Sämst: egentligen Charlotte Link här också, det känns lite orättvist att nämna Flut und Boden - Per Leo (min recension) trots att jag inte ens läste ut den.

Sämst slut: Feuchtgebiete - Charlotte Roche (min recension)

Tematrio - Sverige

I student- och skolavslutningsveckan passar det bra att prata om Sverige, och kanske lite grann deppa över att vi inte tog oss till VM i Brasilien som börjar på torsdag ... Veckans tematrio: Berätta om tre svenska författare! Jag är inte så bra på att läsa svenskt, eller snarare är jag bättre på att läsa från alla möjliga delar av världen, till exempel Tyskland. Men någon gång om året vill jag gärna ta mig an svenskarna, t ex i ett läsmaraton och när jag går igenom kandidaterna till Sveriges Radios Romanpris.

1. Linda Boström Knausgård knockade mig med sin Helioskatastrofen (min recension) och jag tyckte nästan lika mycket om novellsamlingen Grand mal (min recension). Vackra och ofta omskakande texter av en spännande författare som förra året belönades med Mare Kandre-priset.

2. Boel Bermann debuterade förra året med Den nya människan (min recension), en otäck och tänkvärd science fiction-dystopi om vad som kanske väntar i vårt framtida samhälle. Som alltid när det handlar om barn blir det extra obehagligt.

3. Mer science fiction i Sången ur det kinesiska rummet - Sam Ghazi (min recension), ännu en debuterande författare. Om den avancerade roboten Cepheus som är konstruerad för att diagnosticera cancer, men som börjar utvecklas på egen hand, få känslor, skriva lyrik.

8 frågor om våren

Jag blev taggad av Kristin/Läsresan, några frågor som har med min bokvår att göra.

1. Hur är våren där du bor?

Den är fin :) Här i min stad är det Vättern som präglar vädret, går man en sväng i centrum kan isande vindar få en att tro att det blivit vinter helt plötsligt, även en hyfsat varm vårdag.

2. Den mest efterlängtade bokreleasen den här våren

Jag är inte så beroende av nya boksläpp, det blir lika gärna något gammalt och nött.

3. Visa ett bokomslag som påminner om vår

Den optimala vårboken, Måns och Mari om våren - Kaj Beckman, blåsippor och knoppande björkar.

4. Var kommer du att läsa i vår?

Min balkong har österläge, än är det lite för kallt för några längre lässtunder men just den här våren har jag sådan tur att den ganska livligt trafikerade stadsgatan nedanför är lite lugnare. Vägarbeten gör att bilar och bussar inte är lika frekventa just nu. Bra läsläge alltså.

5. Hitta ett omslag med solen på

Alla böcker jag kom på som hade ordet "sol" i titeln visade sig tyvärr inte följa upp det med en sol på omslaget ... Men så kom jag på en bok som uppfyllde båda kriterierna, den självbiografiska Empire of the Sun/Solens rike - J G Ballard. Har du sett filmen av Steven Spielberg med bl a John Malkovich, Miranda Richardson och en ung Christian Bale? En bok som också skulle ha kunnat vara med i veckans tematrio, om krigets fasor.

6. Vad läser du helst om våren?

Om våren har jag två år i rad anordnat ett läsmaraton, då jag bestämt mig för att läsa tio böcker under mars månad. Annars har jag nog ingen särskilt agenda när det gäller våren.

7. Hitta en bok med många olika färger på omslaget

Jag vet inte om det är just de böcker jag brukar läsa, men särskilt färgglada är de inte ... Eller de håller sig åtminstone inom samma färgskala, blått i blått, grått i grått etc. Älskaren - Marguerite Duras är dock en liten färgexplosion.

8. Vem taggar du?

Alla som vill!

Topplista 2014 - april

Ett lite lugnare lästempo under april, men mars månads läsmaraton gav mig ändå vind i seglen så att jag bl a kunde avsluta nästa etapp i tegelstensutmaningen, The Goldfinch - Donna Tartt. Nästa tegelsten blir De fördömda - Joyce Carol Oates, 689 sidor, heja, heja!

Till final:
Alle leben so - Angelika Klüssendorf

Till andra chansen:
The Goldfinch - Donna Tartt

Tidigare finalister:

Till final:
Vägen mot bålberget - Therése Söderlind (januari)
Älskaren - Marguerite Duras (februari)
Helioskatastrofen - Linda Boström Knausgård (mars)

Till andra chansen:
Er ist wieder da - Timur Vermes (januari)
Kvinnan i svart - Susan Hill (februari)
Den nya människan - Boel Bermann (mars)

Regler: Varje månad väljer jag den bästa boken som går direkt till final i bästa Melodifestivalstil samt en bok som så småningom får en andra chans att ta sig in på topplistan vid årets slut.

Läsmaraton - vi är i mål!

Jag klarade som planerat av målgången under helgens härliga bokresa, den tionde boken blev ganska märkliga men fascinerande Främlingsleguanen - Martina Montelius. Och så blev det dessutom tid för ett par bonusböcker ur vår frestande bokkasse, t ex Inventering - Erlend Loe.

Mars 2014 alltså. Håkan Nesser OCH kulturtantskollo OCH läsmaraton, fantastiskt, großartig! Tack alla för att denna månad blev så bra, tack för trevliga hejarop längs maratonvägen! Kanske gör vi om det nästa år? Nu väntar tegelstenarna på mig igen.

Så här gick det för övriga deltagare:

Enligt O - gick precis som jag i mål i Syninge, otroligt trevlig målfålla på det stället.
Mind the Book - parkbänksläsning! Siktar nu på TTT!
Lyrans Noblesser - klarade av såväl barnböcker som Dostojevskij.
TidningsIda - bestämde sig för att vänta på läsinspirationen. Ett klokt val.
Och dagarna går - lyckades prioritera rätt :) Bästa bok: Mary Jones historia.
Havsdjupens sal - läste i genrer som steampunk, noveller, dystopi, grafiska romaner ...
Tant Augustas tekopp - hittade under utmaningen några riktigt bra böcker, kul!
Carro - fick ihop 1 468 lästa sidor, inte illa.
Feministbiblioteket - har inte bara gått, utan sprungit i mål.
Fantastiska berättelser - började läsa manga. Gjorde dessutom ärevarv som snabbast i mål!
Böcker etc - tyckte att det roligaste var att läsa lite fler bloggar än annars. Instämmer.
Looking för Mr Goodbook - erkände sig besegrad, fast ändå inte! Läste bl a Zombie - JCO.
What You Readin? - kom i mål med "skoskav och andan i halsen".

10/10: Främlingsleguanen

Femåringen som klev ut genom dagisgrinden och försvann ... Så kunde det ha stått i kvällstidningarnas rubriker men försvinnandet verkar inte ha väckt någon större uppmärksamhet. Vilket är mycket märkligt. Någon borde väl notera att ett litet barn, fyra och ett halvt år, en och tio lång, bor alldeles ensam i en lägenhet? Eller inte helt ensam förresten, barnet har nämligen vårdnaden om en tysktalande leguan. Föräldrarna, upphovsmännen, är spårlöst försvunna. Kanske är de i Blomstermåla. Eller i Maastricht. Detta är emellertid inga större problem, barnet hittar pengar både här och där i bostaden och besitter en alldeles fenomenal överlevnadsinstinkt. Hen klarar sig. Dessutom har hen sagt upp sig från dagis.

Under helgens bokresa var det från början meningen att vi skulle få tillfälle att prata med författaren, tyvärr blev det inte så men det hindrade förstås oss inte från att själva diskutera boken under en trevlig bokfrukost. Ganska snart stod det klart att detta är en bok som varje läsare uppfattar på ett helt eget sätt. Redan huvudpersonen gav upphov till en rad olika uppfattningar: barn eller vuxen? Flicka eller pojke, kvinna eller man? Övergiven eller psykotisk? Språket är dessutom i en klass för sig, antingen man gillar det eller inte kan man inte undvika att bli påverkad. Främlingsleguanen är dramatikern och regissören Martina Montelius debutroman, en bisarr historia med ett dramatiskt djup. Jag tyckte om att läsa den, men som jag pratade lite om vid bokfrukosten förstod jag efteråt inte riktigt vad jag hade varit med om! En ganska spännande bokupplevelse alltså.

Anna, Mrs E och Linda är några som också var med och bokcirklade om boken.

Läsmaraton: 10/10

Bokresan 2014

Helgen tillbringades på Syninge kursgård, platsen för Breakfast Book Clubs fantastiska bokresa. Eller kulturtantskollo, som det kom att kallas :) En underbar mix av bokfolk som tyckte lika mycket om att läsa tyst som att umgås under lite livligare former. Så roligt att ha fått ett ansikte och inte minst en röst på bl a flera av mina favoritbloggare. 

En av punkterna på programmet var en bokfrukost om Främlingsleguanen, jag skriver mer om boken i morgon. Det blev en mycket intressant diskussion där i princip alla tyckte olika. Med denna bok gick jag även i mål i månadens läsmaraton.

Fina boktokar på rad. 

Innehållet i min godispåse, eller snarare kasse. Tio nya titlar samt ett par böcker från vårt bokbytesbord. Jag får säkert anledning att återkomma till flera av dem. 

Många tack till alla inblandade för ett par härliga dagar!

Läsmaraton dag 28

Nu är det bara några få dagar kvar på månadens läsmaraton! Ser ni mållinjen där framme? Det gör jag, jag har kommit en bra bit på bok nr 10 redan. Några av oss kommer att gå i mål på Syninge kursgård, förhoppningsvis i strålande solsken --->

Lycka till på sista sträckan, alla deltagare:

Enligt O
Mind the Book
Lyrans Noblesser
TidningsIda
Och dagarna går
Havsdjupens sal
Tant Augustas tekopp
Carro
Feministbiblioteket
Fantastiska berättelser
Böcker etc
Looking för Mr Goodbook
What You Readin?
Janas bokhylla

9/10: Feuchtgebiete

När jag började läsa den här boken hade jag nog bara en tanke, eller fråga snarare. Hur äckligt kommer det bli? Kommer jag kräkas? Svimma?! För det är omdömen jag har läst om Feuchtgebiete - Charlotte Roche (svensk titel Våtmarker), "äckligt underhållande", "provocerande", "sexchock", ja, otroligt uppmärksammad blev boken när den kom 2008. Författaren blev t ex framröstad som världens (!) osexigaste kvinna av en tysk s k herrtidning. Männen fick visst veta mycket mer än de någonsin velat veta om kvinnokroppen ...

Artonåriga Helen har en minst sagt avslappnad attityd till offentliga toaletter och kroppsvätskor, sina egna och andras. Hon är över huvud taget väldigt intresserad av sin kropp, luktar, smakar, pillar, så som ett litet barn kan göra, hon är nyfiken på livet och vill se och uppleva mer! T ex försöker hon vara så otrevlig som möjligt när hon beställer pizza, i förhoppning om att som straff få den "garnerad" med pizzakockarnas sperma, à la någon urban legend. Allt detta, och mer därtill, berättar Helen om nu när hon ligger nyopererad på sjukhus efter ett missöde med en rakhyvel och ett par hemorrojder.

Det hade varit käckt att kunna hylla Feuchtgebiete som det avgrundsvrål riktat mot de vaxade, rakade, fixade och på alla sätt sanitetsbehandlade kvinnobilder och skeva föreställningar om sexualitet och kvinnlighet vi möter i idag, som det svenska förlaget beskriver den som. Men när jag vant vid mig de intima skildringarna av Helens sexliv och kroppsfixering, och fått en del nya tyska glosor i mitt ordförråd, tycker jag mest att det är rätt tråkig läsning. Och hur jag än vrider och vänder på det är Helen i mina ögon främst en trasig tjej med en minst sagt traumatisk barndom i bagaget. Visst kan jag beundra hennes initiativförmåga, men sedan blir hon ändå till sist räddad av riddaren i skinande rustning.

Ett intressant P.S. i sammanhanget: Hanna skriver om Jaenneke Pis, den mindre kända statyn av den kissande flickan. Undanstoppad i en skum gränd till skillnad från sin manliga motsvarighet som glatt får svänga med snorren i centrala Bryssel och kärleksfullt kläs med nationaldräkter och fotbollströjor.

Läsmaraton 9/10

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Ingrid - diskuterar filosofi

8/10 Mãn

Här blev det en liten läsmaratontradition, jag läste Ru förra året (min recension) och nu blev det dags för Mãn - Kim Thúy, vietnamesisk-kanadensisk författare. (Och det blev vietnamesiskt för andra gången i mars, se Det nakna ögat.) Mãn är kvinnornas bok, om mammor och döttrar och väninnor. Och en styvmor, en "kall mor", en ganska förfärlig kvinna som rensar bort och slänger böcker i bokhyllan för att vinden ska kunna cirkulera. Vad?

Mãn är också en en kärlekshistoria, men den blommar upp först utom äktenskapet. Bokens huvudperson gifter sig med en man som på traditionellt sätt uppvaktat henne, en man som liknade en brun limefrukt som marinerats i salt, legat och blivit varm i solen och med tiden deformerats. Ett liv skapas i Montreal, i en enkel restaurang som till att börja med endast serverar en enda rätt per dag. Ett matminne åt gången, bananblad och stjärnanis, risrullar och bönröra i samma ljusa gula ton som månen. Kundkretsen växer och blir allt större och verksamheten utvecklas med kurser i vietnamesisk matlagning, kokböcker och gästspel på andra restauranger. Plötsligt vecklades livet ut framför henne som en målarduk där nya färger, nya former blev synliga. Och när hon på en resa till Paris träffar Luc, med jadeögonen, är hon mottaglig

Mãn betyder "full av lycka", att alla önskningar har gått i uppfyllelse, men om man också vet att dygd och försakelse, i alla fall enligt författaren, är två dominerande inslag i den vietnamesiska folksjälen kanske man kan misstänka hur denna kärlekssaga slutar. Ru förtrollade mig, Mãn lyckas inte göra om den bedriften, men boken är både vacker och läsvärd ändå. Jag tycker om att läsa om de språkliga finesserna, som att ordet "la" beroende på uttal och betoning kan betyda så skilda saker som "ropa", "svimma" och "sval". Eller att vietnamesiskan saknar verbtempus, man talar bara i infinitivform, i nutid. Att bara leva i nuet är dock betydligt svårare, även i Vietnam.

Läsmaraton: bok 8/10

Läsmaraton dag 24

Jag har nu förlikat mig med tanken på att jag inte kommer hinna läsa ut The Goldfinch under detta maraton ... Ligger helt plötsligt riktigt bra till, bok nr 8 och 9 är på gång och bok nr 10, Främlingsleguanen - Martina Montelius, kommer jag läsa klart under nästa helgs bokresa till Syninge, eller kanske till och med på vägen dit, för att sedan bokcirkla om den där. Livet leker, allt är glatt!

Och här är hela deltagarlistan:

Enligt O
Mind the Book
Lyrans Noblesser
TidningsIda
Och dagarna går
Havsdjupens sal
Tant Augustas tekopp
Carro
Feministbiblioteket
Fantastiska berättelser
Böcker etc
Looking för Mr Goodbook
What You Readin?
Janas bokhylla

7/10: Expeditionen. Min kärlekshistoria

Andréemuseet i Gränna är ett klassiskt utflyktsmål i mina trakter, inte hade jag väl trott att jag skulle få en så stark lust att besöka det ännu en gång. Inte heller trodde jag att jag skulle vara vaken till långt fram på natten för att läsa "lite till", jag gillar nämligen att sova! Men så smittande är Bea Uusmaa entusiasm och jag lovar att jag kommer betrakta museets gryniga svartvita fotografier, skyltdockorna, ballongkorgen och alla de andra spillrorna av den misslyckade polarexpeditionen med helt andra ögon vid nästa besök.

Författaren och läkaren Bea Uusma har gjort en egen expedition i ingenjörernas fotspår, hon följer tätt efter Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel som den 11 juli 1897 lyfte i gasballongen Örnen från Danskön på Spetsbergen. Hon gräver i arkiv, pratar med släktingar, reser själv till polartrakterna. Vad hände egentligen, hur dog de inblandade och kanske framför allt varför? Allt var förberett in i minsta detalj, i arkiven finns anteckningsböcker med långa beräkningar, allt material var specialbeställt och ändå gick det så fel. Det är hjärtskärande att läsa om de upptäcksresandes optimism och kärleksbreven till dem där hemma, fascinerande att studera de gamla fotografierna och fördjupa sig i olika teorier.

Expeditionen. Min kärlekshistoria belönades med Augustpriset för bästa svenska fackbok 2013 och ja, ryktet talar sant. Den är precis lika bra som du har hört!

Läsmaraton: bok 7/10

6/10: Det nakna ögat

Yoko Tawada
DET NAKNA ÖGAT
Sadura förlag - Roman
[+]

Jag brukar ibland skriva om bok som blir film men här är det tvärtom, filmer som blir till en bok. Nästan i alla fall. Kapitlen i Det nakna ögat är döpta efter Catherine Deneuve-filmer, från Repulsion till Dancer in the Dark, via bl a Belle de Jour och Indochine. Och inte bara det, själva berättelsen tar också sitt avstamp i filmerna, det skulle kunna kännas konstruerat men jag tycker mest att det är vackert. Alltihop inleds med den kända scenen från Roman Polanskis storfilm från 1965, med den långa tagningen av det svartvita ögat, det nakna.

Bokens jag är en ung vietnamesisk kvinna som blivit inbjuden till DDR och Östberlin för att tala under rubriken "Vietnam som offer för den amerikanska imperialismen". Hon träffar tyske Jörg, det blir party och nästa dag vaknar hon upp i Bochum! Med sin kidnappare inleder hon ett förhållande, men den lilla lägenheten känns snart klaustrofobisk och nästan overklig, precis som i filmen som fått ge kapitlet dess namn. Det nya livet, mannen, maten, affärerna, allt är så nytt och konstigt. Mellan mina fyra väggar tryckte frågorna mig. Ute på gatan fick jag däremot en känsla av att inte längre var avskuren från det förflutna. Det ena leder till det andra och så hamnar hon i Paris, där biografen, ciné-ma blir en trygg famn, hennes nya "ma". Trots att hon knappt förstår ett ord franska fördriver hon tiden med att se filmer med Catherine Deneuve och skådespelerskan blir en allt viktigare del i hennes liv.

En tysk torsdag då jag gör ett sällsynt undantag. För omväxlings skull läste jag denna tyska bok, Das nackte Auge, i svensk översättning, nya förlaget Sadura frågade och det lät intressant, så varför inte? Det är jag glad för nu, jag tyckte mycket om den här boken. Yoko Tawada är född i Japan, flyttade till Tyskland i början av 80-talet och skriver nu på både japanska och tyska. En prisbelönt författare som jag gärna vill läsa mer av, för Det nakna ögat gav mersmak, med ett underbart språk och dessutom i en riktigt fin översättning av Sofia Stenström.

Läsmaraton: bok 6/10

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

mimmimarie - berättar om Mozart, människan bakom notstället
Sanna - har läst om en hippieingenjörs uppgång och fall
Ingrid - pratar poesi

Läsmaraton dag 19

Ungefär halvvägs i loppet började jag tvivla lite. Kommer jag hinna i mål i tid? Håller min plan? Nej, den gjorde ju inte det. Men bok nr 6/10 är påbörjad, Det nakna ögat - Yoko Tawada. Och jag fortsätter läsa i The Goldfinch, tegelstenen som kommer bli bok nr 7,8 eller kanske 10/10. Ja, det här ska nog gå bra!

Mycket duktiga och disciplinerade löpare som har jag med mig på detta maraton, så roligt att läsa om era framsteg! Några höjdpunkter hittills? För mig är Helioskatastrofen (min recension) och Den nya människan (min recension) bäst än så länge.

Här är hela deltagarlistan:

Enligt O
Mind the Book
Lyrans Noblesser
TidningsIda
Och dagarna går
Havsdjupens sal
Tant Augustas tekopp
Carro
Feministbiblioteket
Fantastiska berättelser
Böcker etc
Looking för Mr Goodbook
What You Readin?
Janas bokhylla

5/10: Heja, heja!

Heja, heja, ja, vilken bok skulle passa bättre för att få fart på ett läsmaraton igen? Maraton är alltså något jag enbart pysslar med när det gäller böcker, jag är ingen löpare, även om jag gärna tränar allt från gym och spinning till dans och yoga, varvat med mer eller mindre raska långpromenader. Jag har faktiskt svårt att tänka mig något mer motbjudande än att träna inför och sedan i ett svep springa 42 195 meter och den uppfattning lyckas inte ens Martina Haag ändra på.

Heja, heja! handlar (tyvärr?) inte så mycket om hur man kommer i gång med att springa, om det nu inte är precis så lätt som författaren beskriver, att man första dagen ger sig tusan på att springa i t ex tolv minuter, nästa dag bestämmer man sig för att öka på en minut till tretton minuter osv. Mest berättar hon om de olika loppen hon har sprungit och det är ju ... ssssnaaaaarrrrkk.

Med tanke på hur det har gått känns det lite olustigt att läsa den sista sidan i boken, med en dialog mellan Martina och hennes dåvarande make, något om att det kan vara dåligt för äktenskapet att inte stötta sin fru när hon springer. Ett genomgående tema i boken är nämligen att hela övriga familjen Haag, en man och fyra barn, bara vägrar komma och titta och heja på Martina när hon springer. Heja, heja! är Martina Haags sjunde bok. Blir den åttonde en skilsmässoskildring ...?

Läsmaraton: bok 5/10

4/10: Grand Mal

En Linda Boström-Knausgård till, ja, tack gärna! Helioskatastrofen var ju så bra (min recension), väl värd att gå till final för Sveriges Radios romanpris. Grand Mal är prosadebuten, en novellsamling som kom efter diktsamlingen Gör mig behaglig för såret. Redan i den andra novellen kan jag dra en liten parallell till Helioskatastrofen, med ett barn som föds under dramatiska omständigheter, med ett segerskrik, Vitbjörn Kung Valemon. Blodig och hallucinatorisk om kvinnan som träffar en förhäxad varelse som är björn på dagen men man på natten.

Osett landskap skildrar en tågresa med en oväntad avslutning, i bästa Alice Munro-stil och i den korta novellen Under tiden, bara två sidor, berättar en sängliggande sjukling om sin resignation inför döden. Utanför sovrumsfönstret råder långvarig torka när det plötsligt kommer så mycket regn att innergården består av sväljrörelser och gurglingar. Gripande är också den inledande novellen, med författarens, eller berättarjagets, Önskan om att läsaren ska lämna hennes familj i fred, Jag kan inte skydda dem längre. Jag kan inte vara vaken på det här sättet. Vackra och ofta omskakande texter av en spännande författare som förra året belönades med Mare Kandre-priset med motiveringen:

För att hon med ett osentimentalt språk gestaltar den mänskliga existensen i gränslandet mellan psykosens förvrängda värld och verklighetens inrutade tillvaro. Hennes berättelser skrivs fram i enlighet med mytens logik, som aldrig frågar varför – men tillåter en syn på oss själva som svårligen låter sig bestämmas i härskande kategorier.

Läsmaraton: bok 4/10