Visar inlägg med etikett Barbara Vine. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barbara Vine. Visa alla inlägg

lördag, april 13, 2013

Från A till Ö: V som i Barbara Vine

U. Uuuu. Nej, kommer inte på någon författare på U som jag har lust att skriva om. Raskt vidare till V, för där händer det grejer! Jag har tidigare i den här serien berättat om Ruth Rendell, nu är det dags för hennes pseudonym Barbara Vine (Ruth Rendell heter Barbara i andranamn och Vine kommer från hennes danska mormor. Som väl alla vet vid det här laget?)

En favorit bland alla hennes böcker är Strandsatt, en spännande psykologisk thriller där en av ingredienserna är en vetenskaplig kryssning i Alaska. Oförglömliga professor Ivo, unge Tim som blir hans älskare och Isabel, Tims andra kärlek. Jag gillade också den senaste jag läste, The Birthday Present (som jag inte tror finns på svenska?), en bladvändarthriller om en otrohetsaffär, späckad med politiska intriger och sexuella fantasier. What's not to like!

Gräshoppan är en gastkramande thriller om elektrikern Clodagh, som tillsammans med bäste vännen en gång i tiden ägnade sig åt att klättra upp i kraftledningsstolpar. När vännen miste livet i en tragisk olycka skickades Clodagh bums till släktingar i London. Där var det meningen att hon skulle plugga vidare, i stället börjar hon umgås med ett gäng ungdomar som roar sig med att klättra omkring på hustaken och då kan man få se saker (Min recension).

Förra året kom Barbara Vines fjortonde bok, The Child's Child, om en bror och en syster i ett gammalt ärvt hus samt en historisk roman med titeln - The Child's Child. Måste! Läsa!

Har du läst något av Barbara Vine? Har du någon bra författare på V att dela med dig av?

söndag, februari 17, 2013

Från A till Ö: R som i Ruth Rendell

Vad är det för en dag, jo, i dag är det Ruth Rendells födelsedag, grattis och hurra, hurra! Jag har läst Ruth Rendell/Barbara Vine, denna fantastiska och i mina ögon ganska överlägset bästa kriminalförfattare, "i evigheter", eller i alla fall från någon gång i början av åttiotalet, med böcker som Stenarna skola ropa, Hedarnas herre, Brudtärnan, Mörka vatten ... Och så hennes böcker om kommissarie Wexford förstås. Skadan skedd (min recension), från 2001, var den senaste jag läste i serien, men jag vet att det har kommit några till sedan dess.

Annars uppskattar jag allra mest de fristående kriminalromanerna, dessa ljuvligt brittiska, psykologiska thrillers, som t ex Tretton steg, där den till åren komna Gwendolen Chawcer hyr ut loftet i sitt gamla kråkslott till en ung man, vars liv kretsar kring två saker: massmördaren John Christie samt den vackra fotomodellen Nerissa ... (Min recension)

Även i Rottweilern står ett hus i centrum, en änka som har en antikhandel i bottenplanet hyr ut bostäder i övriga huset och det är en salig blandning av människor som hamnat där, en del mer skötsamma än andra. Titelns rottweiler är ingen riktig hund (sorry, alla ni som söker på det och hamnar här!), utan en seriemördare som går lös i London. Hans speciella kännetecken är att han lämnar ett bitmärke i offrens halsar! (Min recension)

Barbara Vine, förresten, det sparar vi till bokstaven V, här berättar jag bara om böcker som baronessan Rendell of Babergh skrivit under sitt riktiga namn!

Har du läst något av Ruth Rendell? Har du någon bra författare på R att dela med dig av?

torsdag, december 17, 2009

Bokfrågornas ABC: D

1. Deckare säljer som smör inte bara i Sverige. Vem är din favoritförfattare i genren? Vem är din favoritperson i deckarvärlden?
Ruth Rendell/Barbara Vine är min favoritförfattare förstås!

Stephen Booth skriver deckare som utspelar sig i Peak District i norra England och jag utnämner härmed poliserna Ben Cooper och Diane Fry – i mycket tuff konkurrens – till mina favoritpersoner i deckarvärlden. Svart som synden är den åttonde boken i serien och den senaste jag läste. Del nio, Sista samtalet, kom för några veckor sedan, som vanligt på Minotaur.

2. Jag är ingen storläsare av drama, men det händer. Främst var det under mina litteraturstudier som jag fick i mig en del. Vilken är din favoritpjäs? Har du läst eller sett den, eller kanske både och?
Jag måste ju svara något av Shakespeare, men har svårt att välja. Filmatiseringarna av Much Ado About Nothing och Hamlet är favoriter, kanske främst pga Kenneth Branagh… Och Romeo och Julia – läst och sett ett antal gånger.

3. D som i dumburk. Böcker blir inte sällan tv-serier. Vilken är din favoritserie med en litterär förlaga?

Hmm … får kanske återkomma här.

4. Det är redan december. Berätta om en bok som utspelar sig i december eller i alla fall på vintern.
I Johan Theorins Nattfåk är vintern högst närvarande, snöstormens bitande vindar riktigt svider i kinderna under läsningen. Iskalla kårar av flera anledningar.

torsdag, november 19, 2009

Krim-alfabetet: Ö

Sista bokstaven i Paperback Lovers deckarutmaning och jag bara... ööööö. Hittade en anteckning om att jag läst Ödesdiger vändning av Barbara Vine, men eftersom jag inte har något som helst minne av den, så... ööööö. :-)

fredag, september 25, 2009

Krim-alfabetet: V

Blåser dammet från denna sorgliga lilla bokblogg och klämmer i med ett krim-alfabet igen.

Bok: Vargtimmen – Denise Mina
Uppföljaren till Blodsarv, återigen med charmiga Paddy Meehan, reporter på tidningen Scotttish Daily News i Glasgow, i huvudrollen. Vid ett villabråk i ett finare kvarter ser Paddy en misshandlad kvinna, som senare hittas död och hon börjar nysta i fallet.

Författare: Barbara Vine
Fina Gräshoppan fick ju vara med på G, jag kan också erbjuda recensioner av Lögnernas labyrint samt Henrys bok. Men favoriten är Strandsatt, "Spännande psykologisk thriller, plus en vetenskaplig kryssning i Alaska", skrev jag om den en gång. Och det stämmer ju fortfarande.

Vill läsa: Der Verehrer – Charlotte Link
Två böcker har jag tidigare läst av tyska bestsellerförfattaren Charlotte Link. Lite i samma stil som Minette Walters, har jag skrivit om henne, jämförelsen haltar kanske lite. Men det vet ju förmodligen inte du. Än. ;-)

onsdag, juni 10, 2009

Krim-alfabetet: G

Bok: Gräshoppan – Barbara Vine
Gastkramande thriller om elektrikern Clodagh, som tillsammans med bäste vännen en gång i tiden ägnade sig åt att klättra upp i kraftledningsstolpar. När vännen miste livet i en tragisk olycka skickades Clodagh bums till släktingar i London. Där var det meningen att hon skulle plugga vidare, i stället börjar hon umgås med ett gäng ungdomar som roar sig med att klättra omkring på hustaken och då kan man få se saker… Min recension.

Författare: Elizabeth George
Amerikansk deckarförfattare med förkärlek för allt det brittiska skriver om ännu ett av deckarvärldens alla udda par, kriminalinspektör Thomas Lynley och hans assistent Barbara Havers. Jag följde intresserat serien när den började komma ut, med Pappas lilla flicka, Saknaden efter Josef m fl, sedan har det väl bara blivit några titlar till.

Vill läsa: Geografens bibliotek – Jon Fasman
Ännu en bok som utspelar sig i en liten sömnig stad i New England, se Amagansett. Om en journalist som får i uppdrag att skriva en dödsruna över en professor, plus en hopp-i-tiden-parallellhistoria om en tjuv som på 1100-talet stjäl femton föremål från ett palats. Lite Dan Brown, tror jag. Har någon läst?

onsdag, november 12, 2008

OMG, förresten

Jag har inlägg sparade här sedan november 2004. Och jag har skrivit recensioner för Bokringen sedan 2000. Och haft hand om själva Bokringen sedan 1997, var det väl.

Bra böcker årgång 2000:

På dina bara knän - Ann-Marie MacDonald
Timmarna - Michael Cunningham
Berättelser från vidderna - Annie Proulx
Gräshoppan - Barbara Vine
Handbok för köksträdgården - Lena Israelsson
Vego Paradiso - Pia Hall

lördag, januari 01, 2005

Lögnernas labyrint

Barbara Vine
LÖGNERNAS LABYRINT
Thriller - Wahlström & Widstrand
[0]

Till det pampiga Lydstep Old Hall på den engelska landsbygden kommer en ung, svensk kvinna, Kerstin Kvist. I den herrgårdsliknande bostaden - eller snarare det dystra kråkslottet - bor den bisarra familjen Cosway, där Kerstin till sin förvåning har fått anställning som vårdare till sonen, som eventuellt är schizofren. Det hela är lite oklart, men eftersom Kerstin i bagaget blott har ett färskt betyg i engelska från Lunds universitet och en kortare sköterskekurs är hon glad för att över huvud taget ha fått ett jobb i sitt nya hemland.

John, hennes patient, är i fyrtioårsåldern, tystlåten och ganska stillsam, eftersom han ständigt är nerdrogad av tunga mediciner. Det är ett absolut måste enligt hans mor, änkefru Cosway, eftersom han annars kan bli farlig och våldsam. Övriga familjemedlemmar är Johns fyra ogifta systrar, alla mycket olika. En av dem, den glamorösa Zorah, har lyckats göra sig fri från moderns järngrepp och lever sitt eget liv, till skillnad från de andra tre. Zorah har gift sig till pengar och portionerar ut summor till sin mindre välbeställda familj efter behag, medan det smått ruckliga Lydstep Old Hall efter faderns död tillföll John, den ende sonen. Fru Cosway är förstås inte helt nöjd med det arrangemanget och smider till Kerstins förskräckelse planer på att få sonen inspärrad för gott. Men så går fru Cosway och bryter benet och hamnar på sjukhus och Kerstin glömmer visst att ge John alla hans piller och vad händer väl inte då??

Thriller eller kriminalroman eller "vanlig" roman? Det är inte helt lätt att sätta en etikett på den här boken, som trots att den egentligen inte är särskilt spännande (och ärligt talat ganska förutsägbar) ändå fick mig att ivrigt vända bladen i min jakt på upplösningen. Men under pseudonymen Barbara Vine skriver min favoritdeckardrottning Ruth Rendell (född 1930) psykologiska spänningsromaner, så har det "alltid" varit. Eller sedan 1986 i alla fall, då Vine-debuten A Dark-Adapted Eye kom ut. Originaltiteln på Lögnernas labyrint är The Minotaur och den som är hemma på grekisk mytologi tänker förstås genast på Minotaurus och hans labyrint. Och det kan man ju göra om man vill. Annars går det bra att läsa och bli underhållen ändå, av udda karaktärer på den engelska landsbygden på 60-talet, av en intrig uppbyggd av ingredienserna hämndlystnad och avund, galenskap, testamenten och - labyrinter.

onsdag, januari 01, 2003

Gälla för död

Ruth Rendell
GÄLLA FÖR DÖD
Thriller - Natur och kultur
[+]

Den tillbakadragna Mintys liv verkar på ytan vara både lugnt och stillsamt, men hennes dagar omges av strikta ritualer. Hon går upp, tar ett bad i så hett vatten hon klarar av, går till sitt jobb på kemtvätten, där hon tillbringar större delen av dagen med att stryka skjortor, går hem och tar ett bad, skrubbar sig från topp till tå med nagelborsten och tar på sig rena kläder än en gång. Det sociala livet består i att grannparet, som gör sitt bästa för att ta den ensamma kvinnan under sina vingar, ibland lyckas locka med henne på bio. Minty bor för sig själv i det lilla huset sedan hennes älskade Tant gick ur tiden och och nu har hon även mist sin fästman Jock i en fruktansvärd tågolycka, mindre än ett år efter sin senaste förlust. Tvångstankarna hjälper henne att hålla sig på rätt spår, men så en dag dyker Jocks spöke upp. För det måste det väl vara? Mitt i vardagsrummet sitter han på en pinnstol och väntar på henne, men går upp i rök så snart hon närmar sig honom. Snart visar han sig igen, och igen...

När Minty började uppvaktas av den charmige Jock Lewis förändrades hela hennes värld. För första gången i sitt trettiosjuåriga liv kom hon nära en man och för hans skull ville hon göra allt. När han behövde låna lite pengar, helst kontanter, för att starta något eget, var det alldeles självklart att Minty ställde upp med vad som behövdes. Och när Jock berättar om sin gamla mor som behöver opereras blir det Minty som står för räkningen. Något som Minty inte anade var att hennes käraste hade försett sig med ett flertal olika identiteter. Jock Lewis, eller Jerry Leach, eller Jeff Leigh, försörjer sig som sol-och-vårare, mycket framgångsrikt dessutom. Att Minty inte alls är ensam om att ha blivit utsatt för hans bedrägeri, uppdagas när charmören hittas mördad på en biograf.

Ruth Rendell skriver denna gång inte ett ord om kommissarie Wexford, Gälla för död är ingen polisdeckare, även om Mintys granne råkar tillhöra poliskåren. Resultatet blir därför "Barbara Vineskt", en andlöst spännande thriller komplett med de mycket speciella karaktärerna man lärt sig att förvänta sig. Som vanligt låter Rendell läsaren veta exakt vad det är som format dem till att bli som de blev och till det yttre verkar de ofta högst normala, men genom inblicken man får i personernas inre blir läsningen både skrämmande och fascinerande. Mycket bra!

tisdag, januari 01, 2002

Henrys bok

Barbara Vine
HENRYS BOK
Thriller - Wahlström & Widstrand
[0]

I år är det Barbara Vine-år och om tendensen håller i sig blir det som Ruth Rendell författaren ger ut sin nästa bok på svenska. Som vanligt skriver hon under denna pseudonym en psykologisk thriller, där hon skickligt vidareutvecklar handlingen för varje boksida, utan att säga för mycket men inte heller så lite att det blir outhärdligt. Berättandet pendlar mellan det förflutna och nutiden, närmare bestämt mellan titelns lord Henry Nanther och hans barnbarnsbarn Martin som har tagit sig för att skriva sin berömde förfaders biografi. The Blood Doctor, bokens lite mustigare originaltitel, säger lite mer om vad det handlar om. Lord Nanther var expert på blodsjukdomar, särskilt blödarsjuka, och anställdes därför i slutet av 1800-talet som livläkare hos det brittiska kungahuset med drottning Victoria i spetsen. Kungabarnen var antingen själva blödarsjuka eller bar på anlaget och om detta handlar en hel del av Henrys anteckningar. På Martins stora skrivbord hopar sig dessutom gamla brev, dagböcker, gulnade tidningar och medicinska uppslagsverk, men han märker snart att gamle Henry, trots att han uppenbarligen bemödat sig om att spara material till en eventuell biografi, är märkligt hemlighetsfull när det gäller vissa saker. Det är många trådar att följa när Martin försöker förstå sin förfaders handlande i olika situationer, både privat och i arbetslivet.

När en bok inleds med ett par komplicerade släktträd vet man genast att här kommer det att krävas en del för att hänga med i svängarna. Alla detaljer och invecklade släktförhållanden redovisas mycket detaljerat, och det hör intrigen till. I mina ögon är släktforskning totalt osexigt, de (som det känns) ändlösa upprabblingarna om vem som gifte sig med vem och när, vem som dog när och var och hur och vem som föddes av vem och när och så vidare, blir ganska trista, men jag vågar inte hoppa över dem av rädsla att då missa något. Jag vill ju förstås kunna lösa gåtan innan författaren avslöjar hur det hela hänger ihop!

Förutom att Martin arbetar som biografiförfattare sitter han också i överhuset, House of Lords. Han har ärvt titeln av Henry, som ett resultat av hans insatser för kungahuset. "I skrivande stund" börjar det mullra i leden inför en kommande reform, det är på förslag att arvspärerna, däribland lord Nanther, ska avskaffas. För varför ska man få sitta och bestämma över Storbritanniens framtid bara för att ens farfars far var kompis med en kunglighet? Återigen - en fråga om arv, om blod och gener. Martins arbetsliv kompliceras också till viss del av privatlivet. Hans högt älskade hustru Jude är i det närmaste besatt av att skaffa barn och försöken att bli gravid uppfyller nästan helt hennes tankar. Tyvärr drabbas hon av någon anledning alltid av missfall, mer eller mindre långt framskridna. Martin, som har en son från ett tidigare äktenskap, längtar inte riktigt lika hett efter ytterligare en baby med allt vad det innebär, men för sin frus skull anstränger han sig för att dela hennes glädje och sorg. Varför kan Jude inte behålla sitt barn? Något ärftligt, gener...? Elegant knyter författaren ihop alla lösa trådar och även om slutet kanske inte är jättesvårt att lista ut, trivs jag med bokens tempo, med författarens stil och med personerna jag läser om, trots att den inte kan sägas vara någon ny Strandsatt, min favorit-Vine.

lördag, januari 01, 2000

Gräshoppan

Barbara Vine
GRÄSHOPPAN
Thriller - Wahlström & Widstrand
[+]

Som Barbara Vine skriver som bekant Ruth Rendell psykologiska spänningsromaner (pseudonymen kommer från hennes andranamn, Barbara, och Vine var hennes danska mormors namn). Hon är en av mina absoluta favoriter och jag läser alltid hennes böcker med stor glädje. Gräshoppan är inget undantag, även om den kanske inte tillhör hennes allra bästa.

Clodagh, en kvinnlig elektriker med eget företag, bläddrar i sina gamla dagböcker och läser ännu en gång om en tragisk händelse som hon var med om i tonåren. Tillsammans med bäste vännen klättrade hon upp i kraftledningsstolpar, ett dyrt nöje skulle det visa sig. Vännen miste livet i en otäck olycka och Clodagh, som fick ta på sig skulden för detta, skickades till släktingar i London, för att "lägga allt bakom sig". Väl på plats i nya bostaden, var det meningen att Clodagh skulle studera vidare på högskola, något som inte alls fungerar som tänkt. I stället börjar hon tillbringa sina dagar tillsammans med ett gäng jämnåriga ungdomar som nattetid roar sig med att klättra omkring på taken i kvarteren runt omkring. En del av dem utnyttjar detta till att stjäla (folk på högsta våningen tror av någon anledning att det är riskfritt att lämna fönster och balkongdörrar öppna...), för andra, däribland Clodagh, är det bara ett spännande äventyr på hög höjd, en fortsättning på ungdomens bravader.

Det här är ingen snabb, hetsig action. I långsamt, ibland nästan outhärdligt, tempo rullas historien om Clodagh upp, i ständiga fram- och tillbakablickar, med historier som upprepar sig och med många märkliga sammanträffanden. Under en av utflykterna får gänget dessutom syn på något speciellt genom ett fönster och detta blir upptakten till en händelsekedja, som får stora konsekvenser för alla inblandade. Spännande, som vanligt mycket välskrivet, i en bra översättning av Ylva Stålmarck.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...