Månadens tyska

Mit sieben Jahren schwor ich, niemals zu lieben. Mit achtzehn tat ich es trotzdem. Es var genauso schlimm, wie ich befürchtet hatte.

Så inleder Anne sin berättelse i Karen Duves Dies ist kein Liebeslied, som f ö också finns på svenska - Ingen sång om kärlek. Anne sitter på planet till England (och försöker gömma sina tjocka ben för flygvärdinnorna och den tjusiga kvinnan på platsen framför henne), på väg till den där killen hon aldrig kunnat glömma, nämligen ungdomskärleken Peter som bor i London. Under flygresan plockar hon med sina gamla blandband och ser tillbaka på uppväxten och ungdomstiden i Hamburg på 70- och 80-talen, då när hon var en smal och populär tjej, för det mesta i alla fall. Vad hände liksom?

Anne har ungefär jordens sämsta självkänsla och allt är egentligen ganska bedrövligt med knäpp familj, hemska lärare, skumma pojkvänner och jobbiga ätstörningar, men även om man hade en något stillsammare uppväxt är igenkänningsfaktorn hög för en sextio- och kanske sjuttiotalist. Det är tragikomik och svart humor och det är wunderbar! En ny favoritförfattare kanske? Jag har noterat några av Duves andra böcker (Keine Ahnung, Die entführte Prinzessin, Regenroman, nya Taxi), vill gärna läsa dem på tyska, men det får vänta lite.