Alltså, var han galen under Infernokrisen eller var alltihop bara ett smart pr-trick? Eller var han helt enkelt utbränd efter skilsmässor, resor, arbete? Hur blev han i så fall frisk? Skrev och målade han sig ur krisen? Gick det över av sig själv?
Enligt självaste Strindbergsmuseet gick det till så här, att Strindberg mycket medvetet komponerade Inferno för att efterkomma litterära förväntning hos en publik med intresse för ockultism och alkemi.
I ett brev till välgöraren Torsten Hedlund, augusti 1896, beskrev Strindberg sina planer för det som skulle bli Inferno:
"En annan sak! Ni sade nyligen att man söker: Ockultismens Zola. Der känner jag kallelsen. Men i stor hög ton. Ett poem på prosa: kalladt Inferno. Samma thema som I Hafsbandet. Individens undergång när han isolerar sig. Räddningen genom: arbetet utan ära eller guld, pligten, familjen, följaktligen - qvinnan - modren och barnet! Resignationen genom upptäckten af hvars och ens uppgift gifven af Försynen."
(Scarfen från KB, med motiv ur Strindbergs handskrivna manus till Ockulta dagboken. Ett måste i vårgarderoben.)
Intressant. Jag har just lånat Fabian Göransons serieversion av Inferno. Ska tänka på detta medan jag läser. :)
SvaraRaderaJag stötte faktiskt på några rutor från serien när jag surfade runt och läste om Inferno. Ska kolla om den finns på mitt bibliotek också.
RaderaÅh, en modeblogg också! Verkligen snygg!
SvaraRaderaVisst är den! Unisex också, passar alla ... :)
Radera