Månadens tyska: Die Vermessung der Welt

Efter att ha läst Ruhm, Ein Roman in neun Geschichten (Berömmelse. En roman i nio berättelser) och Ich und Kaminski (Jag och Kaminski) blev det så äntligen dags för Daniel Kehlmanns stora genombrott. Den internationella succén Die Vermessung der Welt (Världens mått) handlar om två av Tysklands stora, naturforskaren och upptäcktsresanden Alexander von Humboldt, en reslysten arbetsmyra som inte får någon ro förrän han har kartlagt och mätt varenda berg, kulle och vattendrag, och så matematikern och astronomen Carl Friedrich Gauss som helst vill sitta hemma och upptäcka.

Efter en bra början upptäcker jag till min förskräckelse att detta är en skröna! Det blir genast uppförsbacke, läsningen går ganska trögt och alla de inklämda anekdoter får mig till sist att känna mig som von Humboldt själv som ska bestiga ännu ett berg, ett steg - och en sida - i taget. Fast då och då läser jag någon rad eller ett stycke som skingrar alla tvivel, lägger något fint citat på minnet (Sterne, jeder eine sterbende Sonne ...) och till sist vet jag inte längre vad jag ska tycka.

För å ena sidan är intrigen ganska otydlig, jag får inget grepp om den utan undrar vart det här egentligen ska leda. Kanske är jag inte heller så intresserad av tyska socialt handikappade forskare som jag eventuellt trodde ... Fast å andra sidan gillar jag att läsa om Tyskland och landets historia och jag har inte alls något emot vetenskap, tvärtom. I Die Vermessung der Welt skildrar Kehlmann en fantastisk tidsperiod, slutet av 1700- och början av 1800-talet då så mycket hände, upptäcktes och uppfanns, men om jag inte läst boken på tyska är det inte alls säkert att jag skulle ha läst ut den.