Ur arkivet - 2006

Ett riktigt bra bokår, vad jag kan minnas. Orhan Pamuk fick Nobelpriset i litteratur, Paul Auster kom med nytt, Resor i skriptoriet, då jag gick i spänd förväntan redan för att få se omslaget ... Och en massa annat bra, t ex något som kom att bli känt som aka-porr, dvs böcker där handlingen kretsar kring livet på internatskolor och andra akademiska miljöer.

Curtis Sittenfeld
I EN KLASS FÖR SIG
Roman - Wahlström & Widstrand
[++]

Inför föräldrarna och andra låtsar fjortonåriga Lee Fiora att det handlar om skolarbetet, att den exklusiva internatskolan Ault i Massachusetts kan erbjuda en så mycket bättre undervisning än hemstadens high school och dessutom i lokaler som inte är slitna och smutsiga. Men det har egentligen inget med saken att göra. Det är killarna som lockar, snygga killar i snygga ylletröjor som i de kataloger Lee studerat ler brett och charmigt alternativt ser intelligenta och ambitiösa ut. Hon drömmer om att träffa en snygg, sportig kille som gillar att läsa och ta långa promenader i höstlöven. Det är förstås något annat än de trista grabbar med stripigt hår och fula jeansjackor som Mellanvästern kan erbjuda.

Emellertid är Lee och hennes familj inte rika, vilket innebär att det är stipendium som gäller. Det är verkligen inte vanligt på elitskolan Ault och Lee förstår att det gäller att hålla tyst om den lilla detaljen. Det blir en hel del som Lee får hålla tyst om, nästan genast går det upp för henne vilket misstag hon har gjort. Det är praktiskt taget omöjligt att som lantis ta sig in i gemenskapen som styrs av överklassens privilegierade, och snygga, och uttråkade, döttrar och söner. Den hårda tillvaron är fylld av underförstådda självklarheter och i den slutna miljön får minsta detalj jättestora proportioner. Det mesta kretsar kring sällskapslivet och framför allt - vem som kommer in på något av de åtta stora universiteten. Alla vet vem som är ihop med vem och vet man inte det kan man bli upplyst via skolans nyhetsbrev. Där står det aldrig något om Lee, som från att ha varit klassens ljus på junior high på Ault blir en iakttagare, en som inte sticker ut, som inte vill sticka ut.

När New York Times listade världens tio viktigaste samtidsböcker fanns Curtis Sittenfelds debutroman I en klass för sig med på listan. Författaren flyttade själv som fjortonåring hemifrån för att gå på internatskola utanför Boston och kanske samlade hon där inspiration till sin första bok. Själv säger hon att hon knappast skulle vilja vara så självutlämnande att hon medger att boken är självbiografisk, men det är väldigt svårt att tro att inte en hel del stoff hämtats ur verkliga livet. I en klass för sig har sagts vara en kvinnlig motsvarighet till Räddaren i nöden och där har vi en bok jag aldrig har begripit mig på. Men som sagt, kvinnlig motsvarighet... Jag som aldrig har varit i närheten av någon internatskola, framför allt inte en amerikansk, drabbas ändå då och då av små chockartade stötar av igenkänning. Vissa saker är universella och alla har vi varit tonåringar, mer eller mindre ångestfyllda. Toppenbra översättning av Gudrun Samuelsson också. I maj kommer f ö författarens andra roman, The Man of My Dreams och en inte så vågad gissning: den blir uppmärksammad.

En dansk thriller tog mig också med storm.

Christian Jungersen
UNDANTAGET
Thriller - Albert Bonniers Förlag
[++]

Arbetskamraterna Iben, Malene, Camilla och Anne-Lise har det så trivsamt när de sitter och jobbar på DCIF, Danskt centrum för information om folkmord, i Köpenhamn. Deras rum är ljust och fint, där finns välfyllda bokhyllor och ett stort bibliotek med läsplatser för forskare. Om någon gång arbetsuppgifterna kan kännas tunga och svåra har de ju alltid varandra. Eh... Kanske inte. Även om chefen, den ambitiöse Paul, inte märker något är stämningen på kontoret allt annat än munter. Bibliotekarien Anne-Lise, nyanställd på DCIF, har aldrig lyckats komma in i gänget och det plågar henne förstås. Tyvärr gör kollegorna heller inget för att underlätta för henne. Snarare tvärtom faktiskt och snart stannar mobbningen inte längre bara vid elaka ord. Utfrysningen blir total, men ingen av de inblandade verkar riktigt begripa vad de håller på med, människor som man kunde tro ska veta en del om grymheter och övergrepp lyckas ändå rättfärdiga sina egna handlingar.

Arbetsklimatet är alltså redan ansträngt och värre blir det när Iben får ett anonymt hotmejl, formulerat på engelska. Tillsammans med bästisen Malene spekulerar hon i vem som kan ligga bakom och kommer ganska snart fram till att det nog måste vara den oansenliga Anne-Lise, som ju faktiskt inte verkar riktigt klok. Och säkert dricker hon också. Hoten trappas upp, fler drabbas och till sist vet man varken ut eller in. Med tanke på deras verksamhet, att skriva och publicera texter och ordna med utställningar om folkmord och krigsförbrytare världen över, befinner de sig redan i en utsatt position och är till på köpet skandinaviskt naiva, med namn och andra upplysningar på hemsidan, utan någon som helst kameraövervakning eller något larmsystem i lokalerna. Faktiskt kan ju vem som helst ta reda på deras telefonnummer och hemadress, ta sig in på kontoret och ligga och lurpassa där eller utanför hemmet eller...

Den spännande intrigen och de fängslande kvinnoporträtten gjorde Undantaget praktiskt taget omöjligt att lägga ifrån sig. Skickligt kombineras skildringen av hur förtryckarmekanismer kan fungera i "den lilla världen", här på en arbetsplats, med fakta om hur de kan påverka människor ute i "den stora världen". Dramatisk, med en kombination av psykologi och filosofi, väcker romanen många frågor. Hur beter vi oss när någon kommer ny till vår arbetsplats? Kan den som är ond i andra sammanhang vara god? Kan vem som helst bli massmördare? Och hur kommer våra barn och barnbarn att se på oss med tanke på vad som händer i tredje världen? Som barn och barnbarn nu ser på sina en gång nazistiska mor- eller farföräldrar? Kanske svarar vi då som en av personerna i romanen raljererar: Ja, men på den tiden var det vanligt att man lät folk svälta - och att låta hela byar dö av svält för att man själv skulle få billigare kaffe. Christian Jungersens andra roman, den första på svenska, har sålt så bra i hemlandet att man inte ens har behövt diskutera en pocketutgåva! Utländska intressenter, bl a flera stora filmbolag, står också i kö för ett samarbete. Till dess: läs boken, drygt 570 sidor sträckläsning!

Och så en fantastisk Ruth Rendell, som grädde på bokmoset bokåret 2006!

Ruth Rendell
TRETTON STEG
Thriller - Natur och Kultur
[++]

I ett gammalt, gammalt hus bor en gammal, gammal dam... Det är Gwendolen Chawcer, som hade läst tusentals böcker och tyckt att det var meninglöst att göra något annat om det inte var nödvändigt. Alla bokmalar känner igen sig! För övrigt anser hon att det mesta, ja, allt, faktiskt, var bättre förr, när pappa professorn levde och det ståtliga huset var fullt av tjänstefolk och kanske den unge, stilige läkaren tittade in på besök och för att dricka en kopp te med lika unga, blyga Gwendolen. Nu får hon klara sig med väninnorna som hon inte gillar så värst mycket. Lägger sig i det mesta gör de, kommer och petar i hennes grejer, städar hennes kök, fast det nog inte alls behövs än på några år.

För att klara utgifterna hyr Gwendolen ut en del av den ganska omoderna bostaden, det är loftet allra högst upp i trevåningsbyggnaden. Där bor Mix Cellini, en ung och mycket märklig man. Han är mer eller mindre besatt av massmördaren John Christie och anser att Christies hus borde vara ett nationalmonument, vilket väl säger en del om hans mentala tillstånd. Dessutom avgudar han den undersköna fotomodellen Nerissa, dagdrömmer om hur hon en gång ska bli hans, vilket förutom evig kärlek också ska leda till att Mix blir precis lika känd, han ska få erbjudanden om att vara med i tv-program, gå på premiärer etc. När deras vägar av en slump råkar korsas blir Mix övertygad om att Nerissa egentligen är hemligt förälskad i honom också. Fast hon är inte alldeles lättillgänglig, Mix måste anstränga sig för att komma henne nära och om det nu råkar komma något hinder i hans väg kan han ju alltid ta inspiration av sin idol, Christie. Hu!

Ja, vad kan jag säga... I love Ruth! Tretton steg är tillägnad deckardrottningarnas grand old lady, P D James, "med tillgivenhet och beundran", och Ruth Rendell är hennes kronprinsessa, minst! Precis som i Rendells förra bok, Rottweilern, står ett hus i centrum för handlingen, det är inte många scener som utspelar sig utanför detta kråkslott. Och om man tror att det bara är Mix som lever i sin egen fantasivärld, tror man fel, för Gwendolen ligger inte så värst långt efter, även om hon inte tar till riktigt lika drastiska metoder för att få som hon vill... Som vanligt en utmärkt översättning av Gertrud Hemmel, personporträtten, främst av Gwendolen och Mix, är detaljerade, fascinerande och intressanta, miljöskildringarna likaså och intrigen förstås och... Ja, det blir inte bättre än så här.