Älskaren, del III

I mål med Älskaren, sista träffen i morse med bokcirkeln i Lundströms bokradio. Precis som Farnaz Arbabi har jag blivit förtjust i Marguerite Duras poetiska språk och vill gärna läsa mer. Förslag? Sista delen av boken är ett enda långt avsked, eller kanske är faktiskt hela boken det redan från början. Ett avsked av den tid som varit, den man inte kan hålla kvar, hur gärna man än vill göra det.

Man borde förbereda folk för dessa saker. Tala om för dem att odödligheten är dödlig, att den kan dö, att sådant har inträffat, att det fortfarande inträffar ...

Spännande läsning när bokens "jag" plötsligt blir "hon", en distans i berättandet om denna lilla slampa, trettio år efter händelsen som kom att prägla författaren så starkt. Vackert och sorgligt och som alltid givande att lyssna på bokcirkelns samtal.

Och titta här, på årets bokrea en hel bokbox med moderna klassiker, med bl a Älskaren.