Påtaglig risk att skada

Tove Klackenberg
PÅTAGLIG RISK ATT SKADA
Kriminalroman - Natur och kultur
[0]

Jag älskar långa, dramatiska (sega, hävdar vissa...) rättegångsfilmer, så det var med förväntan jag kastade mig över Tove Klackenbergs debutroman om åklagaren Svea Lundström Duval, en rättegångsthriller i svensk miljö. Svea jobbar vid tingsrätten i det fiktiva Bäckby, en liten ort någonstans i Värmland, då ett fruktansvärt fall hamnar på hennes bord. Två små barn hittas mördade i en garderob hemma hos vad som får kallas en problemfamilj. De unga föräldrarna, som båda har såväl psykiska som ekonomiska problem, nekar till brottet, men åtal har väckts mot dem och Svea griper sig an fallet med vad man snart förstår är sedvanlig nit.

Förutom att hon är intelligent är Svea också väldigt vacker, att hon ständigt slår omvärlden med häpnad med hjälp av sin skönhet, det nämns kanske någon gång för mycket. Vi får också möta advokat Monika Larsson, skildringen av hennes liv och tankar känns lite mer realistiska i sammanhanget. Monika företräder den unga mamman, Jenny, men har stora problem med att få henne att berätta om vad som hände den där ödesdigra dagen i lägenheten. Hela tiden balanserar Jenny på gränsen, stressen och pressen har blivit för mycket och ibland verkar hon inte ens förstå vad som har hänt. Är det bara ett spel? Varför vill hon inte samarbeta med sin advokat? Vilken roll spelar de döda barnens pappa i sammanhanget? Han sägs sällan ens vara hemma, men hur var det med den saken just på morddagen?

Intrigen har kanske sina brister, jag smickrar mig inte med att vara särskilt klurig, men möjligen har jag läst tillräckligt många kriminalromaner för att ganska snart kunna lista ut hur det hela hänger ihop. Det känns ändå inte som ett minus. Jag läser vidare med stort intresse, dels förstås för att få veta hur det går, men också för att skildringen av svenskt rättsväsende känns så levande och realistisk, precis som beskrivningen av livet på den värmländska landsbygden. Författaren arbetar själv som åklagare och ville skriva denna bok, mycket för att sätta fokus på socialtjänsten, men också för att ge en korrekt skildring av svensk domstolsmiljö. Här är det ju faktiskt ingen som skriker "Objection!" eller "Overruled", vilket man kanske kan får för sig om man (som jag) ibland överdoserar på amerikanerna. Tove Klackenberg skriver redan nu på bok nummer två om Svea, den ser jag fram emot.