Månadens tyska: Er ist wieder da

Det var bokens omslag jag uppmärksammade först, det är väl omöjligt att missa vem som är huvudperson i den tyske journalisten Timur Vermes debutroman. På svenska fick Er ist wieder da titeln Han är tillbaka på Leopard förlag i höstas, men jag ville förstås läsa denna heiße Kartoffel på tyska.

Adolf Hitler, alltså. Till sin stora förvåning vaknar han upp på en ödetomt i Berlin, bland Löwenzahnen und Gänseblümchen (maskrosor och tusenskönor), utan krig, utan partikamrater. Det sista han minns är att han satt med Eva och pratade på en soffa någonstans. Än mer förvånad blir han när han märker att ingen verkar känna igen honom eller hälsar med lämplig respekt. I bästa fall tas han för en mycket skicklig och porträttlik skådis/imitatör. Ja, det är mycket som förändrats, inte ens dagstidningarna ser ut som de brukar. Men han noterar dagens datum - den 30 augusti. Och året - 2011. Allt blir svart.

När AH kommer till sans igen måste han börja hantera att det på något sätt har gått sextiosex år, någon sorts tidsresa måste ha ägt rum och det är bara att försöka finna sig till rätta i ett modernt Tyskland med ny teknik och futuristiska barnvagnar. Allt är dock inte elände, man har tydligen lyckats införa en gemensam valuta, något Hitler själv kämpade för ... Och har han en gång lyckats engagera folket finns det väl inget som säger att han inte kan göra det igen? Nu med all den moderna tekniken med pratshower, sociala medier, YouTube och "gilla"-knappar till sin hjälp. Han förstår snart att han har en hel del att göra i ett land som sorterar sina sopor noggrannare än raser!

Er ist wieder da har blivit en enorm försäljningssuccé med långvarig topplacering på Der Spiegels bestsellerlista. Jag läste beskrivningen "politisk komedi" och tänkte att tyskarna väl behövde få skratta åt Hitler nu, men detta är ingen flabbhumor på det sättet. Journalisten Vermes ger den förväntade kritiken mot tv, tidningar och giriga produktionsbolag. Samhällskritik, ja, det också. Visst fnissar jag ibland, men det är åt AH, inte med som jag var rädd för. Författaren har hittat så rätt med det uppblåsta tonfallet och det blir så absurt när Hitlers åsikter appliceras på vår tid. Samtidigt är det så klart obehagligt att läsa om en levande, om än fiktiv, Hitler, som pratar om strategi och om vikten att föra kampen vidare, som med stenansikte levererar sina repliker införd en hänförd publik. Läsvärt och tänkvärt!

Ordlista:
Muckefuck - kaffesurrogat (av mocca faux!)
Riemen - bälte, koppel
das Trommelfell - trumhinna
die Pimpfe - yngsta barnen i Hitlerjugend
Einschaltquoten - tittarsiffror
nachhaltig - hållbar, uthållig

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Ingrid - om spillrornas litteratur
mimmimarie - om en man i hans majestäts tjänst