Inventering

Erlend Loe
INVENTERING
Roman - Alfabeta
[+]

Den missförstådda och åldrande poeten Nina Faber har efter lång frånvaro från den litterära scenen kommit ut med en ny diktsamling, Bosporen, samlade impressionistiska intryck över utsikten från sitt fönster i Istanbul, där hon bott de senaste tio åren. Tillsammans med förläggaren har åttio dikter valts ut, Nina är nöjd med resultatet men känner sig ändå lite osäker på hur detta ska gå. Det är så mycket som har förändrats medan hon varit borta. Många tongivande kritiker, både sådana hon legat med och inte, hade gått ur tiden och ersatts av yngre förmågor som undantagslöst blickade framåt, och som inte enkelt lät sig liggas med.

Hon är heller inte helt nöjd när hon ser tillbaka på sitt liv och vad hon har åstadkommit, vare sig privat eller i arbetslivet. Innerst inne drömmer hon ändå om att alla ska få upp ögonen för henne igen, att det ska börja trilla in såväl nya pengar som trevliga inbjudningar till framträdanden och nattsudd med dans. Så blir det inte alls. Redan den första recensionsdagen går det snett med det mesta och när bokhandeln där hon skulle haft en uppläsning ställer in "p g a inventering" får hon helt enkelt nog och drar ut på Oslos gator för att söka upp sina belackare.

Jag vet inte om Erlend Loe talar genom Nina Faber när det gäller förhållandet mellan kritiker och författare, men det är lite roligt att tänka att det är så. Att leva på att kommentera andras verk, antagligen utan att själv ha lyckats producera något av vikt, det är faktiskt ynkligt! (Därigenom kan man möjligen dra slutsatsen att t ex bokbloggare står helt utanför denna kritik. Det är nämligen försvinnande få som kan leva på bloggeriet!) Samma sak är det med förlagen som nu för tiden kontrolleras helt av marknadsavdelningsmänniskorna, vars huvudsyfte är att skriva en säljande katalogtext, kort och intresseväckande, så att bokhandlare vill satsa på boken och recensenter vill läsa. Jag måste fnissa lite när jag läser Inventerings egen säljtext, en galet rolig och absurd berättelse om en poet som går bärsärkagång. Visst handlar boken om poeten som förvandlades till en rasande hondjävul, men jag uppfattar den varken som "galet rolig" eller särskilt absurd, snarare ganska sorglig och mycket tänkvärd.