Bokhandlaren i Kabul

Åsne Seierstad
BOKHANDLAREN I KABUL - Ett familjedrama
Dokumentärroman - Norstedts
[+]

Fyra miljoner afghaner hotas att drabbas av matbrist och svält det närmaste året, läser jag i min morgontidning. Orsaken är dels en långvarig torka, men även krigen som härjat i landet de senaste decennierna. Att allt inte genast blev frid och fröjd i Afghanistan när talibanregimen föll berättar den norska journalisten och författaren Åsne Seierstad om i sin bok. Under hösten 2001 rapporterade hon direkt från fronten för både tidningars och tv-kanalers räkning och efter talibanernas fall ett halvår senare begav hon sig till Kabul för att skriva om landets återuppbyggnad. Där träffade hon också på titelns bokhandlare, Sultan Khan. När Åsne Seierstad ber om att få följa honom och hans familj för att kunna skildra vardagslivet som det ser ut för en afghansk familj i denna brytpunkt, välkomnas hon med öppna armar. Snart flyttar hon in hos den stora familjen (två fruar, flera barn och en rad släktingar) i en liten och mycket sliten lägenhet, där det bara finns vatten ibland och el helt sporadiskt. Precis som kvinnorna i familjen går Åsne klädd i svettig burka (helt enkelt för att få vara i fred), hon äter samma mat, följer med till basaren och skolan, deltar i både glädje och sorg. Boken rymmer även en hel del fakta om historia, politik och kultur och resultatet är en verkligt heltäckande bok, typ "ska du bara läsa en bok om livet i Afghanistan, läs Bokhandlaren i Kabul."

I skildringen av skolans värld blir bilden av ett trasigt land särskilt tydlig. Lille Omar har en kalasjnikov med tre magasin. I varje magasin finns det tjugo skott. Han använder två tredjedelar av sina skott och dödar sextio otrogna. Hur många otrogna dödar han för varje skott?, är ett autentiskt exempel på talibanmatematik som de afghanska skolbarnen även efter befrielsen använde sig av i brist på annat undervisningsmaterial. Att barnen under talibantiden lärde sig alfabetet genom att bokstavera J för jihad - vårt mål i världen; I för Israel - vår fiende; K för kalasjnikov - vi ska segra; M för mujahedin, våra hjältar, gör riktigt ont i mig. Även under kommunisttiden försökte man sig på liknande indoktrinering och då var det jordfördelning och nöjda kollektivbönder i räkneexemplen.

Boken kallas dokumentärroman och är en slags förening av journalistik och fiction, reportagebok och litterär skildring. Åsne Seierstad berättar i fri form, men till grund för boken ligger verkliga händelser, som hon antingen själv varit med om eller fått berättade för sig. I centrum står kvinnoförtrycket, bl a berättas det om hur seden att mannen tar sig en andra hustru påverkar livet i just familjen Khan. Sultan skildras som den allenarådande patriarken och jag kan inte tänka mig att han blev särskilt nöjd med det porträttet av sig själv, han som annars gärna ville kalla sig liberal, särskilt i sitt yrkesliv. Men tydligen gäller fortfarande andra regler inom hemmets väggar. Det är en komplicerad världsordning och när jag läser Åsne Seierstads rader I diskussionerna var det alldeles självklart för många att kvinnor är dummare än män, att de har mindre hjärna och inte kan tänka lika klart som män, måste jag ställa dem mot Fatima Mernissis Innerst inne, till skillnad vad som är fallet i den kristna västvärlden, tror muslimska män att kvinnorna är deras jämlikar. De vet att de har intelligens och energi och förmåga att göra uppror... Några tecken på att den åsikten rådde hos familjen Khan hittar jag inte alls i Seierstads intima skildring.