Å andra sidan

Marian Keyes
Å ANDRA SIDAN
Roman - Norstedts
[0]

*Burp*. Jaha, drygt 600 sidor slukade som i ett nafs, för det är så perfekt upplagt, med tre väldigt olika tjejer, som till viss del redan känner varandra och så småningom får mer med varandra att göra. Vi får följa dem i en del i taget och först ut är Gemma, ambitiös festfixare, som i bokens inledning blir tvungen att flytta hem igen. Hennes förtvivlade mamma behöver tas om hand sedan pappan lämnat henne efter ett långt äktenskap, förstås till förmån för en yngre kvinna. Som hämnd på pappan börjar Gemma skriva av sig i mail till en kompis, mail som sedan hamnar på Jojos skrivbord. Jojo är en tuff, framgångsrik litterär agent med en kropp som Jessica Rabbit (jo, faktiskt). Hon har också ett komplicerat förhållande med en gift man, till råga på allt sin chef. Till sist är det Lily, min favorit i boken, en lite vimsig författare, som har fått den helt klart bästa romansen. Fast efter en fantastiskt lyckad debutroman ska nu den svåra andra boken skrivas, problem, drömhuset visar sig bli lite för dyrt, problem, och kärleken, också problem.

Å andra sidan utspelar sig alltså i böckernas värld och det brukar vara ett säkert trick för att få mig på fall. Det är alltid härligt att läsa om hur författare jobbar, tänker, hur det funkar helt enkelt. Och så här säger Gemma om sitt skrivande: Det var kul att pyssla med - som att spela upp en annan version av mig själv, eller tänka sig in i hur det var att vara någon annan. Om inte annat så var det en tröst när jag vaknade i den krispigt klara gryningen, förlamad av hopplös förtvivlan, och det gav mig något annat att tänka på. Jag inbillar mig gärna att det är Marian Keyes själv vi hör tala där. Förlagsbranschen verkar jättespännande, med kontrakt, agenter, budgivningar på böcker, författarna går in på amazon.com för att kolla läsarnas recensioner och så vidare.

Precis som tidigare blandar Keyes mörkt och ljust med samma lätta hand, den här gången är ett av hennes teman skuldkänslor. Gemma har dåligt samvete för sin övergivna mors skull när hon för en gångs skull vågar sig utanför dörren, Jojo plågas av tankar på den gifte älskarens familj, medan Lily är helt övertygad om hennes skrivkramp beror på den dåliga karma hon har dragit på sig genom att stjäla bästa vännens man. Men det allra mesta ordnar förstås upp sig på slutet och inget fans kommer väl egentligen att bli besviken på Marian Keyes sjunde roman. På sätt och vis får man ju tre böcker i en, med gott om olika infallsvinklar, många "men å andra sidan"... Men det är ändå något som gör att jag tvekar för att sätta ett högre betyg. 600 sidor, ja, men ändå känns boken märkligt ofärdig.