Fallet Arbogast

Thomas Hettche
FALLET ARBOGAST
Kriminalroman - Bonnier Pocket
[-]

En dimmig höstkväll 1953 plockar Hans Arbogast upp en liftare i sin bil, en ung, vacker kvinna vid namn Marie Gurth. Deras minst sagt passionerade möte resulterar olyckligt nog i att Marie avlider, herr Arbogast grips av panik och gömmer hennes kropp i ett snår på en plats där man tidigare har hittat två unga kvinnor mördade. Men bara några dagar senare anmäler han sig själv hos polisen och hamnar så småningom på tukthus, dömd till fängelse på livstid för mord, trots att han själv hela tiden hävdar att han är oskyldig.

Tiden går och 1966, då Hans Arbogast hunnit avtjäna 13 år av sitt straff, blir en författare vid namn Fritz Sarrazin intresserad av hans fall och på något sätt också övertygad om hans oskuld. Tillsammans med bland andra en advokat och en läkare gräver han vidare i fallet och man kommer fram till att man ska begära resning i målet. Tekniken har gått framåt och bland annat är det fyndplatsfotografiernas bevisvärde man finner otillräckligt, liksom det rättsmedicinska expertutlåtandet som livstidsdomen baserades på. Skildringen av hur det tyska rättssystemet förändrats är intressant, precis som kontrasten mellan dåvarande Öst- och Västtyskland. Medan jag läser funderar jag på om författaren med sin första kriminalroman velat väcka diskussion om skuldfrågan, vilket ansvar man har för sitt eget uppträdande och de konsekvenser som kan bli följden av det, eller är det bara berättelsen om en man som blev dömd för mord mot sitt nekande, eller kanske båda delarna...

Nej, det här når inte riktigt ända fram, tyvärr, för Fallet Arbogast är en annorlunda kriminalroman, då den bygger på en verklig händelse som inträffade i Västtyskland. Här finns ingen utpräglad hjälte eller hjältinna som står i centrum för handlingen och ensam lyckas lösa fallet med hjälp av ledtrådarna, nej, arbetet är (förstås) mer verklighetstroget, ett pussel där flera olika personer lämnar sina bidrag. "Ett självklart måste för deckarfantasten", "en av de senaste årens mest uppmärksammade tyska författare", var omdömen som fick mig att vilja läsa Fallet Arbogast, men efter en ganska brutal inledning blir det förvånande nog ganska långtråkigt och jag känner mig aldrig särskilt engagerad, kanske för att Hans Arbogast själv känns så osynlig boken igenom. Dessutom vill en "deckarfantast" gärna att säcken på något sätt knyts ihop i slutet och det sker aldrig här.