projekt: det tyska läsprojektet fick vila något under året, till förmån för en SUB-Abbau, dvs ett försök att beta av högen med alla olästa böcker. Det gick ganska bra, nästan hälften av böckerna jag läste i år kom från min SUB.
tysk: en del tysk litteratur blev det förstås ändå, t ex Christian v Ditfurths krimis om historieprofessorn Stachelmann.
tyska: Dies is kein Liebeslied av Karen Duve. Och i årets elfte timme också Die Zahl av Daniela Larcher.
land: Island, i o m Arnaldur Indridasons böcker om kriminalpolisen Erlendur. Som var så där.
par: Paul och Siri, som alltid, med Man in the Dark och The Sorrows of an American.
noveller: Judith Hermanns Sommerhaus, später
utländska roman: Cormac McCarthys Vägen
svenska roman: Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors
utländska deckare: Blodsarv och Vargtimmen av Denise Mina. Paddy träffar jag gärna snart igen.
svenska deckare: deckare eller rysare eller krimi – Nattfåk av Johan Theorin
uppföljare: efter succén Der Kindersammler kom Sabine Thiesler med inte riktigt lika starka Hexenkind.
tröttaste: läste J K Rowlings Harry Potter och Dödsrelikerna mest för syns skull.
chock: Bokmoster läser skräck! John Ajvide Lindqvist! Stephen King!
grönaste: Barbara Kingsolvers goda, fina Animal, Vegetable, Miracle: A Year of Food Life.
godaste: Husmorsorna gav en liten nytändning i köket.
jaha: hade förstås hört/läst mycket positivt om Stieg Larsson, men efter Män som hatar kvinnor förstår jag att han inte är för mig. Ett annat ”jaha” var Kazuo Ishiguros Never let me go.
Fler årslistor:
2007, 2006 samt 2005
Aha, är det SUB- Abbau jag håller på med? Fascinerande att få ett namn på det. Hur låter verbet - för en icke tysktalande?
SvaraRaderaNice att se att Kingsolver skrivit nytt också.
Och nästan ännu mer nice att se att Vi-som-genomskådat-Stieg-Larsson-klubben växer, ett tag trodde jag på allvar att alla var galna.
snowflake: hm, verbert bör väl heta SUB-abbauen, men det tror jag inte att det finns något som heter! Abbauen betyder i alla fall riva, demolera, bl a.
SvaraRaderaKingsolvers bok är självbiografisk, en berättelse om hur hon med familjen börjar odla maten de äter, a la självförsörjning. Oemotståndligt för en bonderomantiker som jag. Tillika medlem av den där Stieg Larsson-klubben du skriver om! Håller verkligen med dig, jag fattade absolut ingenting av hypen när jag började läsa hans bok. Men å andra sidan gillar jag varken Körslaget, Stjärnor på is eller Mamma Mia-filmen heller... så jag är lite van!
Men ... men ... jag har hemskt svårt att få in Ishiguro, som jag ser som en av den engelska litteraturens stora levande mästare, i Körslaget-, Stjärnor på is- och Mamma Mia-gänget. Eller med Larsson, för den delen.
SvaraRadera//JJ
Johan: aj då. Nej, som du förstår har jag inte riktigt lika höga tankar om Ishiguro som du, även om jag naturligtvis inte vill döma ut honom helt efter bara en bok. Jag får kanske göra ett nytt försök, med någon annan titel. Förslag?
SvaraRaderaEftersom jag ändå inte kan tyska så funkar SUB-abbauen fint för mig. Eller till och med SUB-abbauera. :-)
SvaraRaderaUrsäkta att jag lägger mig i, men det känns som en temposkillnad mellan Ishiguro och Kör-Stjärnor - Mamma Mia. De tre senare är det väl fart på? Ishuguro minns jag som lååångsam, men jag kanske blandar ihop honom med nån annan.
snowflake: den jämförelsen (eller vad man ska säga) gjordes främst med Stieg. Populära företeelser jag inte förstår mig på liksom. Ishiguro hängde liksom med av bara farten, som ett annat av "årets jaha".
SvaraRaderaDu får inte döma ut lilla Stieg efter Män som hatar kvinnor. Jag tycker hela serien ska ses som en och samma bok uppdelad i tre delar, där första delen tyvärr råkar vara den svagaste.
SvaraRaderaJoachim: ja, det är ju en miss i så fall, att första delen är den svagaste. Tyvärr kan jag ändå inte förmå mig att plocka upp del två och tre.
SvaraRadera