Tematrio - Liv och död i titeln

Veckans tematrio handlar om böcker med orden liv eller död (i olika former som t ex levande, döda etc) i titeln. Jag väljer att hylla livet, och jag gör det på tyska för att påminna mig själv om mitt tyska, just nu ej så levande, läsprojekt ...

Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension) var förra årets bästa tyska, författarens debutroman från 2001. Flera olika berättelser, flera olika livsöden som hänger samman på ett eller annat sätt, lite som en novellsamling faktiskt. Underbart mörkt och resignerat.

Leben bis Männer - Thomas Brussig (min recension). En lång monolog av den gamle fotbollstränaren som upplyser oss om precis vad han tycker om kvinnor, invandrare, Tysklands återförening och så förstås en massa fotboll. Men det är det som framkommer mellan raderna som är intressantast.

Lüge eines Lebens - Christian v Ditfurth (min recension), bok nummer fyra om historieprofessorn Stachelmann. Tyvärr en besvikelse efter tre mycket bra kriminalromaner, kanske början till slutet för en författare som jag har tappat längs vägen.

2014 års ...

Bloggen verkar ha gått i ide, kanske är det tillfälligt, vi får väl se, men en årslista ska det i alla fall bli. 2014 var bra! Jag fyllde många år och Die Nationalmannschaft vann VM i Brasilien. Under hösten genomgick jag en sorts metamorfos till Filmmoster och en elak ryggskada satte dessutom stopp för det mesta när det gällde roliga grejer som resor och bloggande. Det här är årets bästa ...

läsutmaningsbryterska: Bokmoster. Jag klarade varken av höstens Tre på tre eller min tyska läsutmaning på 15 böcker. 12 st blev det ändå, jag försöker igen under 2015, noteras om inte annat på Goodreads.com.
tyska: en hel hoper bra tyskor blev det i år, men allra bäst var nog Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension)
tysk: Timur Vermes startade året starkt med Er ist wieder da (min recension), men han fick ingen vidare konkurrens därefter.
möte: mitt med Håkan :)

bokaktivitet: bokresan till Syninge!
bloggaktivitet: fler deltagare än någonsin i årets läsmaraton, kul!
bloggaktivitet 2: på grund av anledning hade vi ett hbtq-tema
utländska roman: Sankmark - Jhumpa Lahiri (min recension)

upptäckt: e-lån från Goethe Institut!
sf: två goda svenska kandidater i Den nya människan - Boel Bermann (min recension) samt Sången ur det kinesiska rummet - Sam Ghazi (min recension)
svenska: Linda Boström Knausgård, med Helioskatastrofen (min recension) och Grand Mal (min recension)
norska: En av oss - Åsne Seierstad (min recension)

fakta: precis som alla andra älskade jag Expeditionen. Min kärlekshistoria - Bea Uusma (min recension)
tegelsten: jo, jag hade en sådan utmaning med ... Bäst var Vägen mot bålberget - Therése Söderlind (min recension), som borde ha vunnit SR:s romanpris, så det så!
minnesdag: den 9 november var det 25 år sedan Berlinmuren föll, jag skrev om några av filmerna och böckerna där Die Mauer står i centrum.
bokutmaning: Lindas bokgeografi, där vi hamnade i bl a Sydafrika, Danmark, Kanada och Israel.

Gott nytt bokår 2015!

Månadens tyska: Russendisko

Sommaren 1990 spred sig ett rykte i Moskva: Östtysklands partichef Erich Honecker tog emot judar från Sovjetunionen och den då 23-årige ryssen Wladimir Kaminer var en av dem som satte sig på tåget till Östberlin. Ungefär tio år senare kom han ut med debutromanen Russendisko (på svenska som Ryssdisco), femtio korta berättelser, eller snarare anekdoter, om framför allt invandrade vänner och bekanta i Berlin.

Det är en brokig samling människor som skildras, från grekerna som tycker att de måste plugga italienska eftersom de har en pizzeria och kvinnan som anlitar en proffshäxa för att få tillbaka sin otrogne man, till den strikte arbetsförmedlaren som på kvällarna lever upp på stadens gayklubbar och ukrainaren som efter att ha sagt upp sig på ett Krokodil-Steakhaus tar över ett gatustånd där han blir proffs på att sälja nötter från hela världen.

Det är väldigt korta och lättlästa texter, ibland är det bra men andra gånger ganska poänglöst. Hur som helst bjuds det i alla fall på en del sköna glimtar av Berlin och när jag läser att boken har filmatiserats blir jag sugen på att se filmen för att få ta del av miljöerna. Samtidigt måste jag undra hur man har fått till en film efter ett antagligen ganska rapsodiskt manus där berättelserna inte direkt hänger ihop med varandra. Nå ja, det vet jag kanske nästa Tyska torsdag! Kaminer är nu en känd kulturpersonlighet i Tyskland, han har skrivit flera böcker, han har ett eget radioprogram och bidrar även med krönikor till tidningar.

Ordlista:

die Bescheinigung - intyg
weltoffen - öppen mot omvärlden, kosmopolitisk, öppensinnad
anschnallen - fästa, knäppa fast (säkerhetsbälte)
nahtlos - sömlös, smidig (vid övergång)

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Sanna - har läst en av mina favoriter (min recension)

Månadens tyska: Wie man Deutscher wird

Förra gången jag skrev om den här boken, nästan på dagen ett år sedan, konstaterade jag att jag nog redan är ganska tysk. Lite samma känsla får jag nu också, när jag till sist läser Adam Fletchers Wie man Deutscher wird in 50 enfachen Schritten, baserad på den Berlinbaserade engelsmannens blogg. Inte bara det här med att vädra (världens naturligaste grej ju) och Schlageritis, jag får också helt ny information om vilket nyårsprogram tyskarna bänkar sig till varje år, precis som många av oss svenskar gör. Eller gjorde. När vi hade en teve.

Jag fnissar lite när jag läser om tyskarnas byråkrati, för jag har under hösten kunnat följa #boblmaf:s egen Berlinkorre och biblioholist Siv, hon hade förstås fingrat på boken tidigare, men nu kunde jag också tipsa om gratis e-lån via Goethe Institut. Wäre Papierkram eine olympische Disziplin, ich bin überzeugt, den Deutschen wäre die Goldmedaille nicht zu nehmen. Sie würden ins Stadion einlaufen, in den Hand einen kleinen hölzernen Stempelbaum, hinter sich einen Handwagen, der meterhoch beladen wäre mit verschiedensten Büroklammern, hoch spezialisierten Briefvorlagen und offiziellen Dokumenten voller herrlicher deutscher Zusammensetzungen wie die Rechtsschutzverischerungsgesellschaft. Ja, ja, surt sa räven, England ...

Rolig idé men boken känns ändå lite tunn med sina 75 e-boksidor. Jag hade nog hoppats på fler roligheter, eller också är det bara för att jag känner mig så träffad, hrm ...

Månadens tyska: Panischer Frühling

Minns våren 2010, då vi lärde oss namnet på den isländska vulkanen Eyjafjallajökull vars utbrott lamslog flygtrafiken i hela Europa. Men även om tusentals resenärer satt fast på flygplatserna kunde resten av befolkningen njuta av vacker blå himmel utan flygbrus. Som t ex det här berättarjaget, en schweizisk kvinna, namn och ålder okänt (hon var i alla fall barn när Berlinmuren kom på plats 1961), som promenerar runt på det mångkulturella Londons gator, genom parker och kyrkogårdar och över broar. Favoriten är London Bridge, die unspektakulärste von allen Themsebrücken, grå, oansenlig och funktionell. Det är där hon får syn på Jonathan, en ung man med uppseendeväckande vacker profil under tjockt blont hår. När hon kommer närmare upptäcker hon att hans ena ansiktshalva är vanställd av ett stort rött födelsemärke och under armen håller han en tidningsbunt, den där som de hemlösa säljer.

Kanske är det på grund av det som händer ute i världen, för att de båda upplever "den sällsamma upprymdhet som man kan känna när man hör talas om en katastrof väldigt långt bort", men det är i alla fall något hos den andre som får dem att öppna sig lite mer än vad man brukar vid sådana tillfällen. Jonathan börjar berätta om sin tuffa uppväxt i en liten fiskeby i Cornwall, kvinnan delar med sig av barndomsminnen från en prästgård långt bort. Genom hela boken stiger och sjunker tidvattnet i Themsen, ebb och flod, precis som berättarperspektivet skiftar. Den stora floden ändrar även färg från brun till svart till turkosgrön, ja, hela texten sprakar av färger och dofter, taxibilarna är så svarta, bussar och brevlådor så röda. De indiska kvinnornas saris flammar i citrongult och laxrosa, det judiska bageriet doftar kanel och nybakat bröd och de blommande lindarna sprider sin väldoft.

Solange wir redeten, ertranken wir nicht, så länge vi pratade, drunknade vi inte, ett sätt också att hålla nära och kära kvar. Kvinnans eget barn är vuxet nu, uppslukad av regnskogen i Amazonas,och jag tänker lite på kvinnan i Der Hals der Giraffe (min recension) även om likheterna slutar där. Gertrud Leutenegger är en schweizisk författare som jag fick upp ögonen för i samband med nomineringen till Deutscher Buchpreis. Hon hamnade sedan på korta listan med flanörromanen Panischer Frühling, en stadsvandringsbok som förutom de poetiska symbolerna (som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka alla gånger. Kanske behövs det inte heller, kanske kan jag läsa och njuta av det vackra språket ändå.) även dyker ner på djupet i vårt moderna samhälle, med många bottnar och mycket att upptäcka.

Ordlista:

der Nadelstreifanzug - kritstrecksrandig kostym
der Werbespot - reklaminslag
die Wurzel - rot, rötter

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Sanna - har läst en smart och snygg Juli Zeh

Månadens tyska: Vielleicht Esther

Återigen (se: Flut und Boden) hamnar jag i en bok om släkt, släktforskning och att söka sina rötter. Det är inte min favoritgenre, det märker jag nu också, men ändå uppskattar jag Katja Petrowskaja mycket mer än Per Leo, främst pga det vackra språket. Styckena och kapitlen är ofta korta, jag tycker först att boken är lättläst men så är det inte riktigt. Det är en bok som tar på krafterna, om gripande livsöden, om babuschkor som Anna, Rosa, och så hon som kanske hette Esther, Vielleicht Esther.

Katja Petrowskaja, tysk-ukrainsk författare och journalist, född i Kiev, har en svår uppgift framför sig när hon tar sig an sitt projekt. Det är en ganska grumlig historia om en familj där två judar kom att få en helrysk son efter ett besök på passmyndigheten, ohne jüdischen Ballast. Hon är ändå fast besluten att "låta familjeträdet blomma" och sätter i gång med att spåra släktingar vars ryskklingande namn knastrar som pepparkakor i munnen. Det blir en svindlande och omskakande resa, även språkmässigt (Ich dachte auf Russisch, suchte meine jüdischen Verwandten und schrieb auf Deutsch), en resa som kulminerar i ett besök i Babij Jar där tyska soldater på bara två dagar dödade 33 771 judar, under de följande dagarna ytterligare 17 000 und noch später zählte man nicht mehr, efter det räknade man inte längre.

Det finns så många anledningar till att en boknörd kan älska internet. Som bokbloggare kan en ibland hitta fina tips i kommentarsfältet. När Bokofilia uttryckte förvåning över att den här boken inte kom med på den långa listan till Deutscher Buchpreis, eftersom det är den bästa tyska bok hon läst i år, blir jag förstås nyfiken. Blott en minut senare hade jag laddat ner den från Goethe Institut! De svenska rättigheterna har Norstedts lagt beslag på, förhoppningsvis kommer boken snart på svenska. Läsvärd, tänkvärd!

Ordlista:

die Behörde - myndighet, administration
der Bezirk - distrikt, stadsdel, region
die Sippe - klan, släkt
wacker - modig, orädd
die Schlucht - ravin
die Schürze - förkläde
der Pfau - påfågel

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Sanna - berättar om tysk pastasallad!
Och missa inte Feministbibliotekets Deutscher Herbst, med fokus på Tyskland, men även Österrike samt tyskspråkiga delarna av Schweiz och Italien kommer att få vara med på ett hörn.

Månadens tyska: Luther

Nej, jag vet inte riktigt varför jag valde att ägna en onsdagskväll åt att läsa om en tysk reformator, mannen som "ringde in" en ny tidsålder. Kanske för att han nyss omnämndes i en annan bok som jag håller på att läsa just nu, Bring up the Bodies - Hilary Mantel. Och för att jag behöver öka på kvoten av lästa tyskspråkiga böcker och jag hittade den på Goethe Institut, klick, klick ...

Jaha, Martin Luther, alltså. Den tyske serietecknaren och illustratören Moritz Stetter inleder berättelsen år 1505 då en ung student är på väg hem efter ett besök hos sina föräldrar. Han går en lysande framtid till mötes som jurist och pappan har dessutom arrangerat ett mycket fördelaktigt äktenskap till honom. Och så hade det kanske blivit också om inte blixten slagit ner, om än inte i honom så i alla fall i närheten under det åskväder han råkar ut för. Förskräckt lovar han att bli munk om han bara överlever och så blir det. Und der Rest ist Gesichte.

Detta ska tydligen vara den första serieromanen om Martin Luthers liv, bilderna är mycket uttrycksfulla när de beskriver huvudpersonens inre kamp och tvivel. Intressant i dag är också en tyngdpunkt på Luthers åsikter om judar, hmm ...

Ordlista:

die Bekehrung - omvändelse
das Fegefeuer - skärseld
der Ketzer - kättare
knien - knäböja

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Sanna - har skrattat åt Timur Vermes!

Månadens tyska: Der Hals der Giraffe

Min första Judith Schalansky, jag hoppas det blir fler. Gillar stilen, språket, även om jag ärligt talat inte noterat precis alla naturvetenskapliga termer jag får lära mig i Der Hals der Giraffe (Giraffens hals på svenska). Dock vackra ord som Schwimmbadaugen, Pferdeschwanzpferdchen ... I boken finns även fina illustrationer av författaren själv, funkar helt okej i e-boksformatet också. Om biologiläraren Inge Lohmark, besatt av just naturvetenskap, teorier hon försöker tillämpa även i sitt arbete på skolan i en före detta östtysk småstad.

Inge själv tycker antagligen att hon befinner sig högst upp i skolans näringspyramid, som hon säger blir det också, i alla fall i klassen. Hon är inte särskilt populär, men att ordna bänkraderna till bokstäver (ett U och t o m ett kantigt O!) får andra lärare ägna sig åt. Ganska iskallt studerar hon eleverna (och deras föräldrar) ur sitt naturvetenskapliga perspektiv, hon kan sannerligen vara grym och vet vilket mäktigt vapen hennes rödpenna är. De svaga är även i skolans värld bara barlast, helt meningslöst att försöka släpa med sig dem in i framtiden. Och tjejen som mobbas av sina skolkamrater, tja, Darwin hade väl rätt, även i det sammanhanget?

När Inges liv bit för bit nystas upp i boken förstår jag hennes tillvaro lite bättre. Det känns ganska skönt för henne att tänka att i naturen har allt sin speciella plats. Precis som strutsarna som hennes man avlar fram på familjens gård stoppar hon gärna huvudet i sanden inför vissa av de mer komplicerade delarna i sitt liv. Skolan hon arbetar på är nedläggningshotad, hon har stora svårigheter att anpassa sig till den nya pedagogiken, familjelivet är inte direkt harmoniskt och så är det det här med framtiden i ett nyligen återförenat Tyskland. Kommer hon som strutsarna kunna anpassa sig till en ny miljö?

Ordlista:

die Flechte - lav (även fläta)
die Kohlmeise - talgoxe
der Hirschkäfer - ekoxe
der Hirsch - hjort
der Habicht - duvhök
Zukunftsmusik - drömmar om framtiden
noch Zukunftsmusik - fortfarande oklart

Läsutmaningar - status

Dags för en halvårsrapport. Hur går det med läsutmaningarna? I år har jag bara ynka två, tegelstenarna och det tyska läsprojektet. I och för sig har jag tidigare klarat av ett läsmaraton i mars och så miniutmaningen Sveriges Radios romanpris, men annars är det tyskt och tegel som gäller för mig.

Tegelstenar

7 titlar. Ganska nöjd, men tyvärr har jag inte läst så många ur mina egna hyllor som jag tänkte mig ...

Bäst: Vägen mot bålberget - Therése Söderlind (min recension) och En av oss - Åsne Seierstad (min recension)

Sämst: Im Tal des Fuchses - Charlotte Link

Bra fast dålig också: The Goldfinch - Donna Tartt (min recension)

Tyskar

6 titlar, en i månaden alltså. Inte nöjd! Jag måste öka om jag ska klara mitt mål på minst 15 böcker på tyska i år. Kanske kan jag få draghjälp av Hanna som vill ägna sig åt en Deutscher Herbst.

Bäst: Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension) och Tannöd - Andrea Maria Schenkel (min recension)

Sämst: egentligen Charlotte Link här också, det känns lite orättvist att nämna Flut und Boden - Per Leo (min recension) trots att jag inte ens läste ut den.

Sämst slut: Feuchtgebiete - Charlotte Roche (min recension)

Månadens tyska: Ewig Dein

När Hannes kommer in i Judiths liv känns det som om blixten slagit ner. Eller åtminstone som om någon just kört in i henne med kundvagnen. För det är precis det han gör, krockar med Judith i närheten av ostdisken. Och till skillnad från alla gånger en själv svär över liknande händelser är detta Drömmannen, Der Mann ihrer Träume, en snygg och framgångsrik arkitekt som precis som Judith råkar vara singel. Han är perfekt! En svärmorsdröm!

Motvilligt faller hon för hans intensiva uppvaktning och svävar som på moln, i alla fall ett tag, för Hannes romantiska intresse har också en baksida. Han visar sig vara en man som vill ha kontroll på läget, som inte har någon uppfattning om andras gränser. Han gör det subtilt, mycket går att bortförklara som omtänksamhet och omsorg, och vänner och familj står ganska oförstående när Judith klagar över att hon känner sig kvävd och instängd tillsammans med Hannes. Och så går han till sist över gränsen och livet blir med ens ännu mer komplicerat för Judith.

Efter den avbrutna Flut und Boden (min recension) prövar jag lyckan med en ny e-bok från Goethe Institut, österrikiske Daniel Glattauers Ewig Dein, en kärleksroman som blir till en psykologisk thriller, en stalking-roman. Jag gillar den första delen, själva uppbyggnaden, men sedan kommer ett parti som sackar lite innan en halvdan avslutning. Det blir ändå godkänt för Ewig Dein och jag ska gärna läsa mer av Daniel Glattauer. Han har tidigare blivit översatt till svenska, Inbox (1) på Printz Publishing, Gut gegen Nordwind är originaltiteln som också har fått en fortsättning, Alle sieben Wellen.

Månadens (avbrutna) tyska: Flut und Boden

Först lite om titeln. Ett tyskt politiskt uttryck för att upphöja rasen, blodet, till en avgörande faktor för en nation är Blut und Boden (blod och jord), mycket poppis hos nazisterna t ex. Och det finns ju idioter som även i dag anser att människors egenskaper och karaktär avgörs av var de är födda och/eller "brukar sin jord". Till sin debutroman har den tyske historikern Per Leo (f 1972) gjort om uttrycket till "flod och jord" när han skriver om sin egen familjs förflutna och kopplingar till SS.

Jag fick upp ögonen för Flut und Boden när den tidigare i år blev nominerad till bokmässans pris i Leipzig och passade på att låna den via Goethe Institut. Kostenlos! Jag har läst halva, för sedan tröttnade jag på denna familjeberättelse med militära förtecken. Att Per Leo är historiker märks, kan man säga. Det blir väl torrt språk ibland, detta släktforskningsprojekt i romanform. Jag kan ändå inte såga denna bok helt, det finns en hel del intressant att läsa om hur de efterlevande påverkas av att ha en nazist i familjen. För Per Leo bidrog det till exempel i högsta grad till hans yrkesval. Boken bygger på autentiskt material, gamla dagböcker m m, men det är det där militärsnacket som jag är så ointresserad av ... Och så många böcker, så lite tid ...

Ordlista:

lupenrein - perfekt, fläckfri
der Stubenhocker - hemmasittare, soffpotatis

Bokmoster i hängmattan

Nej, nu ljuger jag, har ingen hängmatta, det blir soffan som vanligt, eller var som helst där det är skugga. Sommarläsning planerar jag förstås ändå, men bara lite löst så där. Här är tre punkter jag gärna vill bocka av:

1. Bring up the Bodies - Hilary Mantel. Helst innan tredje delen i serien, The Mirror and the Light, kommer ...
2. Diverse tyskar, fortsätter att beta av min mini-SUB.
3. Lite mer Steinbeck kanske? Långt innan e-bokens tid hände det att jag fyndade sådana här voluminösa volymer. 1000 sidor! För 99.00!

Månadens tyska: Tannöd

Vad kan jag skriva om Tannöd - Andrea Maria Schenkel som inte redan skrivits tusen gånger? Ingenting, förmodligen. Boken, som fick den svenska titeln Mordbyn, blev en stor succé, inte bara i hemlandet Tyskland utan även i Sverige, där Svenska Deckarakademin 2008 utsåg den till bästa utländska deckare. Fel genre, tycker jag dock, ser boken som en spännande thriller.

Handlingen i Tannöd är baserad på ett olöst mordfall på 1920-talet, då en hel familj mördades i sitt hem en natt, men författaren har flyttat fram handlingen till 1950-talet. En rad birollsinnehavare får lämna sitt vittnesmål om den mystiska och tillbakadragna familjen Danner på den avlägsna gården Tannöd, ett lite ovanligt berättargrepp i genren och det är tydligen inte alla som har gillat. Jag gillar! Läs ett utdrag hos Ersatz.

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Ingrid - skriver om tysk film

Tysk mini-SUB. Och det är ingen ubåt.

Goodreads upplyser mig om att jag ligger efter om jag ska uppnå mitt mål, att läsa 15 böcker på tyska i år. Detta är förhoppningsvis lösningen, en mini-SUB med tyska böcker, lånade allihop. Mitt fina bibliotek köpte blixtsnabbt in ett par önskade titlar, helt fantastisk service! Dessutom har jag Flut und Boden - Per Leo i iPaden. Lästid får jag visst fixa själv ...

Das Ungeheuer - Terézia Mora, vann tyska bokpriset. 681 s.
Vogelweide - Uwe Timm, nominerad till samma pris
Tannöd - Andrea Maria Schenkel, från 2006
Eine Handvoll Leben - Marlen Haushofer, från 1955

Tysk torsdag: lika som bär

Vollidiot - Tommy Jaud (min recension) var en av de första böckerna jag läste i mitt tyska läsprojekt, och antagligen också det första bokomslaget jag såg av denna typ. Förutom Jaud har ännu en författare blandat sig i fot- och skoleken, Rolf Bläsing med Vollkasko och Der Halbmarathonmann. Tysk lad lit, dvs den manliga motsvarigheten till chick lit, böcker om mer eller mindre neurotiska män i 20-30-årsåldern. Nick Hornby, Mike Gayle och Tony Parsons är kända namn i genren.

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Sanna - högläser Han är tillbaka
Linda - recenserar Stopptid - Juli Zeh

Senaste ...

Utlästa boken: Pappersstäder - John Green (min recension). Jag läser gärna mer YA av JG.

Påbörjade boken: De fördömda - Joyce Carol Oates, som jag tänker ska bli nästa bok i tegelstensutmaningen. Jag sökte en gotisk skräckroman och fann en historisk presidentskildring? Jag är besviken? Men det kanske ger sig längre fram på de 698 sidorna ...

Höjdaren: Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension) blev förra månadens bästa bok.

Besvikelsen: hade förväntat mig mer av Feuchtgebiete - Charlotte Roche (min recension), eller snarare något annat.

Lånade bibloboken: kom hem med inte mindre än två kandidater till månadens tyska; Eine Handvoll Leben - Marlen Haushofer samt Tannöd - Andrea Maria Schenkel.

Inköpta boken: jag gav bort en Ru - Kim Thúy (min recension).

Bokcravingen: med en dåres envishet upprepar jag mitt svar från förra gången jag gjorde den här enkäten: "det är meningen att jag inte ska ha sånt i år. Jag ska shoppa på biblioteket och i mina egna hyllor, tysk litteratur och tegelstenar. Så det så." Jag har lämnat ett par tyska inköpsförslag till mitt bibliotek som tog emot dem med öppna armar, återkommer om detta!

Lästa meningen: Det var goda råd som Woodrows far, Joseph Ruggles Wilson, kärleksfullt hade gett till sin son. - De fördömda - Joyce Carol Oates

Månadens tyska: Alle leben so

Tyska Angelika Klüssendorf blev ett känt namn med Flickan/Das Mädchen som kom ut på svenska förra året, en bok som nominerades till Deutscher Buchpreis 2011. Den har jag inte läst, men jag hittade Alle leben so på mitt bibliotek, debutromanen från 2001. Det är en lite speciell roman eftersom den består av olika berättelser, flera olika livsöden som hänger samman på ett eller annat sätt, lite som en novellsamling faktiskt.

Berättarperspektiven skiftar när karaktärernas vägar korsas om och om igen, som t ex författaren/poeten som förälskar sig i tjejen bakom köttdisken och därför köper stora feta köttbitar - trots att han egentligen är vegetarian. Eller kronofogden som i tjänsten alltför ofta blir indragen i sina klienters elände, klienter som här har en koppling till andra av bokens karaktärer. Eller författaren/poetens åldrande mamma som för att behålla sin yngre älskares - mer eller mindre uppriktiga - kärlek plastikopererar ansiktet till oigenkännlighet und so weiter.

Det är underbart mörkt och resignerat, med en rejäl dos Weltschmerz och eftersom jag är svag för feel bad-litteratur tror jag att jag har fått en ny favorit i Klüssendorf! Jag vill läsa mer, med början med Das Mädchen och dess uppföljare April. Det ska visst bli en trilogi så småningom, böcker som i viss mån är baserade på författarens eget liv. Angelika Klüssendorf är född i Västtyskland, men kom redan som liten till DDR. I början på 80-talet ansökte hon om utresetillstånd, vilket beviljades så att hon kunde flytta till Västberlin 1985. Här läser hon ur nya boken April: Zeit Online.

Ordlista:

der Gerichtsvollzieher - kronofogde
der Flachmann - fickplunta
die Böschung - slänt, jordvall

9/10: Feuchtgebiete

När jag började läsa den här boken hade jag nog bara en tanke, eller fråga snarare. Hur äckligt kommer det bli? Kommer jag kräkas? Svimma?! För det är omdömen jag har läst om Feuchtgebiete - Charlotte Roche (svensk titel Våtmarker), "äckligt underhållande", "provocerande", "sexchock", ja, otroligt uppmärksammad blev boken när den kom 2008. Författaren blev t ex framröstad som världens (!) osexigaste kvinna av en tysk s k herrtidning. Männen fick visst veta mycket mer än de någonsin velat veta om kvinnokroppen ...

Artonåriga Helen har en minst sagt avslappnad attityd till offentliga toaletter och kroppsvätskor, sina egna och andras. Hon är över huvud taget väldigt intresserad av sin kropp, luktar, smakar, pillar, så som ett litet barn kan göra, hon är nyfiken på livet och vill se och uppleva mer! T ex försöker hon vara så otrevlig som möjligt när hon beställer pizza, i förhoppning om att som straff få den "garnerad" med pizzakockarnas sperma, à la någon urban legend. Allt detta, och mer därtill, berättar Helen om nu när hon ligger nyopererad på sjukhus efter ett missöde med en rakhyvel och ett par hemorrojder.

Det hade varit käckt att kunna hylla Feuchtgebiete som det avgrundsvrål riktat mot de vaxade, rakade, fixade och på alla sätt sanitetsbehandlade kvinnobilder och skeva föreställningar om sexualitet och kvinnlighet vi möter i idag, som det svenska förlaget beskriver den som. Men när jag vant vid mig de intima skildringarna av Helens sexliv och kroppsfixering, och fått en del nya tyska glosor i mitt ordförråd, tycker jag mest att det är rätt tråkig läsning. Och hur jag än vrider och vänder på det är Helen i mina ögon främst en trasig tjej med en minst sagt traumatisk barndom i bagaget. Visst kan jag beundra hennes initiativförmåga, men sedan blir hon ändå till sist räddad av riddaren i skinande rustning.

Ett intressant P.S. i sammanhanget: Hanna skriver om Jaenneke Pis, den mindre kända statyn av den kissande flickan. Undanstoppad i en skum gränd till skillnad från sin manliga motsvarighet som glatt får svänga med snorren i centrala Bryssel och kärleksfullt kläs med nationaldräkter och fotbollströjor.

Läsmaraton 9/10

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Ingrid - diskuterar filosofi

Wir fahren nach!

Fössta tossdan i mass! Smålands nationaldag! För att fira den här veckan har Linda valt Tyskland! Jag ska försöka hålla inne med mina utropstecken! Sedan jag 2007 inledde mitt tyska läsprojekt (en bok på tyska i månaden) har min kulturkonsumtion förändrats. Jag läser inte bara tyskspråkiga böcker, jag ser tysk film, lyssnar på tysk radio och tyska poddar, tittar på tysk teve (ZDF och ARD är heta tips), läser tyska tidningar ... Det mesta via internet och olika appar.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Tyskland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En bok? Flera böcker? Under rubriken ovan, Månadens tyska, finns recensioner och inlägg som rör mitt läsprojekt, hur mycket som helst nästan. Nu väljer jag att berätta om en kärlek som tog slut. För jo, Josef Maria Stachelmann, historieprofessor i Hamburg, specialiserad på nazitiden, vann mitt hjärta i kriminalromanen Mann ohne Makel - Christian von Ditfurth (min recension), men vår kärlek höll alltså inte. I den fjärde boken, Lüge eines Lebens (min recension) blev jag arg och trött på denne gubbsjukling. Han har inte direkt knackat på min dörr sedan dess, men jag vet att det finns ett femte och sjätte äventyr i serien. Tyvärr för honom har jag många nya fräschingar på gång i stället.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Tyskland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Jag plockar två goda russin ur den stora tyska kakan, först Karen Duve som debuterade med den fina novellen Im tiefen Schnee ein stilles Heim, från novellsamlingen Keine Ahnung (min recension). Hennes senaste bok, Grimmm, läste jag under mitt förra läsmaraton, blev inte helt förtjust men det fanns ändå en del jag gillade med den. Precis som Jonathan Safran Foer med Äta djur började Karen Duve intressera sig för vad vi egentligen äter och skrev Anständig Essen, en skildring av ett årslångt experiment då hon uteslutande åt och använde ekologiska produkter (min recension). Intressant!

Daniel Kehlmann är en annan favorit, den tysk-österrikiske författaren som slog igenom stort med Die Vermessung der Welt (min recension), numera också film. Senast läste jag F, som nominerades till det tyska bokpriset, en roman om tre bröder och en frånvarande pappa, F som i fantasi, familj, frågor, fruktan, frid, frustration, falskhet, förfalskning, finanskris, frosseri ... Och så kunde jag hitta en liten men dock en koppling till en av hans tidigare böcker, Ich und Kaminski (min recension). Eftersom det enligt Kehlmann är dödligt för en konstnär att upprepa sig ska det bli spännande att se vad som kommer härnäst.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Tyskland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Två böcker av Judith Schalansky är översatta till svenska, Giraffens hals och Atlas över avlägsna öar, och bokbloggarna har i sin visdom uppmärksammat mig på dem. De handlar om Östtyskland, naturvetenskap och darwinism respektive kartböcker så det är egentligen obegripligt att jag inte har läst dem tidigare.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Tyskland.

Jag har skrivit om tysk film flera gånger, t ex Lore, Barbara och Elementarteilchen, Die Fälscher. Andra bra är Die Welle - baserad på ett skolexperiment i Kalifornien, Das Leben der Anderen (De andras liv) - vann Oscar för bästa utländska film 2007, Das Wunder von Bern - fotboll och andra världskriget, Der Untergang - om Hitlers uppgång och fall, Wer wenn nicht wir (Motståndets tid) - om revolutionära i 60-talets Västtykland. Varning dock för Baader Mainhof (utan Komplex). Och Högläsaren.

Tyskland och Eurovision då? Finns det något land som kan mäta sig med Sverige när det gäller schlagerhysteri (ordet schlager kommer f ö från tyskan, "något som slår", en hitlåt) är det Tyskland. I år avgörs finalen den 13 mars, sju etablerade artister sjunger två låtar var plus ett wild card som fått kvalificera sig genom att skicka in en video. Tyvärr för en språknörd är de flesta bidragen på engelska, en riktigt trist trend i hela tävlingen.

Isa Genzken

Thomas Ruff

De "tyska glasögonen" sitter oftast på näsan, som när jag var på Moderna Museet i Stockholm nyligen, då kikade jag lite extra på de tyska konstnärerna.

I utställningen Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk var en sal ägnad tyska Kraftwerks 3-D-installation 1 2 3 4 5 6 7 8 och jag fick också se Iza Genzkens skulpturer, här Oil XII, och Thomas Ruffs foto jpeg td02.


Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Ingrid - vänder blicken mot öster
mimmimarie - har läst tysk surrealism
Feministbiblioteket - skriver om Christa Wolf och en bokgeografi

Månadens tyska: Im Tal des Fuchses

Ryan, Matthew, Vanessa - tre människor i tyska författaren Charlotte Links favoritland Storbritannien, vars vägar korsas och sedan blir ingenting sig likt igen. Lite trött har jag faktiskt blivit på att läsa om kvinnor som ständigt råkar illa ut, men Charlotte L är alltid Charlotte L ändå. Allting börjar på en rastplats, Vanessa och Matthew har haft en liten dispyt i bilen när de stannar där så Matthew går ensam iväg för att rasta hunden. När han kommer tillbaka är Vanessa spårlöst försvunnen och det är småbrottslingen Ryan som ligger bakom kidnappningen.

Till en början tycker jag att det är ett problem att jag i en thriller vet precis vad som hänt och varför, att Ryan har fört bort Vanessa och låst in henne i en kista, med mat och vatten för en vecka. Hans plan är att kräva en lösesumma men innan han kan göra det grips han för en tidigare misshandel och döms till fängelse utan att passera gå. Eller grottan där kistan med Vanessa är placerad. Efter ett hopp ett par år fram i tiden ser vi att maken Matthew inte kan komma över det som hänt när vi för första gången träffar bokens jag, Jenna. De har träffats genom gemensamma vänner men deras förhållande, eller det som skulle kunna bli ett, vill inte utvecklas. Ryan å sin sida har avtjänat straffet men plågas fortfarande svårt av det som hände. Det var ju inte alls meningen liksom ... När sedan kvinnor i hans närhet blir överfallna och kidnappade måste han fråga sig om det är personligt riktat mot just honom. Är det gangsterbossen han är skyldig pengar som bråkar? Eller är det rent av Vanessa som på något sätt har överlevt och nu vill hämnas?

När jag säger att en bok är för lång menar jag sällan att den är för lång, snarare att innehållet inte räcker till för alla sidor. För vem är jag att klaga på en bra tegelsten? Men Im Tal des Fuchses - Charlotte Link, I rävarnas dal, är just en bok som känns för lång, den är helt okej men hade kunnat bli ännu bättre om man skurit ner på onödigt kringsnack, svammel, upprepningar. Jag klagade visst på exakt samma sak förra gången jag läste Charlotte Link, Der Beobachter. Det är som om hon inte lyssnar på mig alls ...

Ordlista:
der Farn - ormbunke
der Fels - berg
der Marder - mård
sein Unwesen treiben - ställa till bråk, göra trakten osäker
(das Unwesen - oväsen, bråk)
für die Katz gewesen - något var i onödan, överflödigt
auf die Beine stellen - åstadkomma, få i gång något
das Planschbecken - plaskdamm

Tegelstensutmaningen: bok nr 2 (576 sidor)

Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

mimmimarie - berättar om prinsessan Auguste Amalie
Feministbiblioteket - Hanna skriver om en stor stjärna från DDR och hann dessutom med att gå en sväng till bibblan
Ingrid - har läst om en äventyrlig kvinna